Till Sussie, Fridas vän.

Det var en kväll för typ två år sen.
Jag och barnen och Magnus hade lyckats ta vårt pick och pack för att hälsa på Anna-Lena i Brighton. En kväll passade hon och Chris våra barn så vi skulle få en kväll på stan. Det var härligt. Vi åt god mat nånstans i stan och så tog vi en öl på varenda pub som såg nice ut. Nästan alla med andra ord. Nu hade sista puben stängt men i England kan man ta med sitt ölglas ut och sitta på gatan och dricka upp fast puben har stängt. Väldigt vänligt.

Så vi satt där och glodde på folk och drack upp.

Då går det förbi glatt gäng unga hårdrockskillar. En av som saktar farten när han får syn på Magnus. Går närmare och tittar noga. Det ser ut som att han känner igen honom. Så säger han:

- Woooooow! Hi!!!!!

Magnus skiner upp lite. Både han och jag tror att killen känner igen honom från hans glansdagar.

Då säger killen, som tillägg från sitt första brölande:

- Jon Bon Jovi!


(ps, ha så kul på fredag Sussie!)