Dear karma, I have a list of people you missed

fredag 30 september 2011

Det blir konstigt ibland med dialekter

Alltså, jag förstår jag att Toyota Fitta inte fick heta så i sverige. Och det var ju bra. Men vad jag inte förstår är hur det där väskmärket kan få fortsätta heta Golla.

Jag dör av skratt varje gång nån går förbi mig på stan med en väska där det står Golla med stora bokstäver.

För är det bara där jag växte upp som golla betyder pungkula?

tisdag 27 september 2011

Samtal mellan makar

- ... sen åt vi lunch och spånade på vad vi ska skriva om. Vi kom på lite bra grejer tror jag.

- En gång skrev jag om råttfällor. När man fick skriva om vad man vill så skrev jag om det. I typ mellanstadiet.

- Okufigt hörru.

- Det största problemet är att råttan blir kvar i fällan och ligger där och är död och börjar lukta.

- Mmmmmm. Fräscht!

- Så därför uppfann man råttgiftet. Så dör råttan med lite fördröjning. Och blir väldigt väldigt törstig och letar sig iväg för att hitta vatten och så dör den.

- Dom dör av inre blödningar vet du. Det är det dom dör av.
(hon vet att hans svaga punkt är prat om inre blödningar)

- Usch då.

- EEEEEWWWW! Nu kom jag och tänka på en skitäcklig grej! En gång när jag var liten så var jag hemma hos ett par tjejer jag kände, eller det var nog mest min morsa som kände deras morsa, men iallafall så var jag där och dom hade hästar och så så vi var uppe på vinden, heter det så? På stallet liksom... Loftet! Loftet heter det, där var vi uppe och där vet du, där stod det en hink med vatten och en slags bräd-stege som råttan kunde klättra upp på och så en vippbräda så när den hade klättrat upp där så ramla den rätt i vattnet och drunkande. Och i hinken var det bara en jävla sörja av ruttna döda råttor. Fan vad äckligt!

- Men fan! Kunde dom inte fått dö med nån jävla värdighet?

- Ja eller hur? Plaska runt där med sina döda kompisar innan dom dör själva... Och vem tömde den hinken lixom?

- Ingen verkade det som.

- Nä. Fan vad äckligt... Jag tror det var glykol i vattnet också. Så det inte skulle frysa på vintern. Dom dog nog rätt snabbt.

Samtal i ett baksäte

Storasyster rabblar fort fort:

- Sex laxar i en laxask.... sex laxar i en laxask.... sex laxar i en laxask.... sex laxar i en laxask sex laskar i en lasksax.... NEJ!!

Hes lillebrorsröst (som är jävligt trött på tjatet):

- Tre dumbommar i en påse.

söndag 25 september 2011

Höjdpunkter i veckan

Måndag- Skolkade från förmiddagsföreläsningen som verkade aptrist och satt hemma i soffan och följde hur tråkig den var på facebook när alla klasskompisar höll på att dö av tristess.

Tisdag- Såg en transvestit på en busshållplats vid Sahlgrenska.

Onsdag- Storhandlade med barnen och dom betedde sig som små aliens. In a good way. Eller typ som barnen i Sjunde himlen när dom inte hittar på nåt tokigt litet bus. If you know what I meen...

Torsdag- Såg en ekorre som sprang över vägen när jag stod vid rött ljus utanför Matildas skola. Och sen såg jag en tant som stod vid sin cykel och också väntade på grönt ljus och jag såg att hon också såg ekorren och log brett.

Fredag- köpte 3 Hanoi Rocks skivor av en gammal vän. Tänkte först att jag hade dom på vinyl men sen kom jag på att jag bara haft dom inspelade på gamla kasettband från 1988ish. Ska bli gött att återse Oriental beat, Back to mystery city och All thoose wasted years.

Lördag- IKEA. Och det bästa med det- slöaste jag nånsin har gjort- vi köpte med oss fryspizza hem som vi slängde in i ugnen och åt som middag när vi kom hem.

Söndag- Ja än har det inte hänt så mycket.... Får se vad som kan toppa en sån här vecka:-D

Ni kommer väl ihåg att det är dom små små sakerna som gör livet viktigt?

fredag 23 september 2011

Jag behöver göra nåt lite skoj snart

Idag firade jag att jag skickat in TentanFrånHelvetet med att dammsuga.

Och igår skrattade jag hysteriskt åt den här bilden som en vän la upp på Fejjan. Jag menar hysteriskt som i HYSTERISKT så jag trodde jag skulle väcka barnen. Och jag var ensam hemma när det hände.

torsdag 22 september 2011

Saker jag fundear på idag


Ifall man får gå och lägga sig kl 9 och om jag ska beställa en sån här tröja till min man...

Hur mycket pengar är 19 dollar nu igen?

onsdag 21 september 2011

Bara i vårt getto. Bara.

Nån håller på och ringer jävligt irriterade på ALLA porttelefoner.
(eftersom det är så lyhört så hör man verkligen när det ringer på ALLAS)

Till slut ilsknar Magnus till och går ner med orden:

- Nä, nu jävlar går jag ner och säger till dom!

Efter en stund kommer han upp med stora ögon.

- Killen längst ner hade tröttnat rejält på ungarna. Han hängde ut genom fönstret och svor att han fan skulle ge dom stryk.

- Vem var det som ringde på?

- Det var han den tjocka, stora ungen som leker med dom små. Han som alltid har så irriterande röst.

- Han som svär hela tiden? Som man hatar? Som har den rösten som man gör UPP i vår lägenhet dygnet runt hela sommaren?

- Ja han. Han bara stod där nere och blånekade. " Det var inte jag...."

- Säkert. Jag hatar honom.

- Sen kom hans små polare och tykade upp sig dom med. " Hotar du oss eller?!" " Hotar du BARN?"

- Härligt. Varför leker han med så små ungar egentligen. Det är ju skitskumt.

- Ja. Han bara håller på och knuffar omkull dom och är jobbig jämt ju. Hur gammal kan han va egentligen. 13 år eller nåt? Snart kommer han väl vara den som köper ut åt dom och så. Härligt. Man får va med om man köper ut.

- Ja jävlar.

Du vet att du bor i ett getto

Man får en helt ny slags känsla av Gubben i Lilla Affärens skrockande skratt och önskan om en trevlig kväll.

När han säger det till kidset innan dig i kön.

Och Kidset precis köpt ett stort rullpapper. Bara ett.

måndag 19 september 2011

Förlåt att jag slog dig Jenny

Jenny och jag varit kompisar en innan internet fanns. När vi skildes åt efter gymnasiet och bodde i olika städer så kostade det mer pengar ju längre bort man ringde. Våra mammor hände alltid över oss när vi satt i telefon och tjatade om att det var så dyrt att ringa riks. Så vi skrev brev till varandra. Jag har en hel skokartong full med såna brev. Det var länge sen jag vågade läsa i dem. Det räcker med hur pinsamt det är att titta på kort från den tiden när man trodde att man hade mest koll på allt i hela världen. Jag vet inte om jag skulle palla att läsa mina tankar från den tiden. Fast jag skulle ju såklart inte läsa mina egna tankar utan mina vänners...


Jenny och jag gick på stan häromdan. Man kunde i och för sig tro att det var 1992 igen. Jenny hade en gammal mockajacka som hon köpt på nån loppis och jag hade flanellskjorta. Vi har rött hår igen.

- Vet du. Jag har en hel skokartong med brev från dig. Jag läste dom häromdan. Fan vad roligt det var. Vi var så djupa! Jag blev helt förvånad.
- Var vi?
- Ja, fast helt sjukt grova i mun med. Jag tror du har Tourettes. Det vara bara kuken i fittan och hej och hå. I hop med det djupa.
- Ja. Jag kan ha den diagnosen ja...
- Det bästa brevet var skrivet på en såndär liten lapp du vet som man skrivet beställningar på från krogen.
- Jaha.
- Det stod bara: "Förlåt att jag slog dig".
- Vem hade skrivit det då?
- Du.
- Va?! Varför skrev jag det? Jag har väl aldrig slagit dig?
- Jo.
- VA?! När då?!
- Vi var på Hotellet. Jag var skitfull och stod där upp och käftade med Pepsi. Hade väl druckit en massa sprit antar jag och du vet ju hur man blir om man dricker sprit- helt jävla odrägligt otrevlig. Och Pepsi bara - men lägg av då Jenny men jag bara fortsatte - BLÖ BLÖ BLÖ. Och så kom du och stod och tittade på en lång stund. Och så PANG! Klappade du till mig. Rätt i ansiktet. En rak höger. Fan det gjorde så jävla ont!
- VA?! Men hur kan jag inte minnas det här? Det var ju jag som slog! Jag trodde aldrig jag slagit en annan människa!
- Men du gjorde det. Och sen skrev du ett förlåtbrev på en kroglapp.
- Och du förlät mig uppenbarligen.
- Jamen. Det var väl enda sättet att få tyst på mig!

Åh herregud. - 90-talet var ett mörkt decenium...

Dagens bloggtips!

Det finns en liten blogg som är lite hemlig. Ifall man vill läsa om mitt gnällande över den växande magen. Så slipper jag gnälla så mycket här...

Det blir det vanliga: grova ord och dom vanliga sarkasmerna. Fast om hur det är att va på smällen...

Välkomna hit

fredag 16 september 2011

Stort tack Västtrafik

Jo igår när jag hoppade på bussen hem efter en jävligt jävligt segt seminarium om textanalys som mest var späckat av krångliga skitsvåra ord som man nog mest använder om man känner att man inte har ett enda sätt att vara cool på så ens enda sätt att få lite uppmärksamhet är att säga diskursanalys lite då och då och hoppas att det kan få en att få ligga. (I dont think soooo.... men. ja.)

I alla fall så kände jag att mina livsandar var något svaga. Till och med så var hela kroppen full av en hopplös känsla av att jag nog inte var säker på ifall jag ville leva.

Men ni, Kära Västtrafik- ni fick mig att känna att jag visst ville leva igen. Man känner lätt den känslan om alternativet är att man tror att man ska dö i en tragisk bussolycka. Typ i backen ner från Guldheden förbi Sahlgrenska. Eller den där sista backen/svängen efter Annedalskyrkan.

Jättesnällt verkligen.

Ps. Jag undrar bara - jag har ju inte körkort för buss eller sådär, även om jag kör runt i en gammal volvo och den ibland LÅTER som en buss så vet jag inte ifall jag vet vad jag snackar om. Men... ja, på bilar finns det ju både gas och broms men om man är lite lite smoth så kan man förvandla det till flera lägen. Vi kan kalla det inbromsning och vafanheter det uppgasning? Inte bara full gas och tvärnit.

Men som sagt. Små detaljer när man fått livslusten tillbaka.

Tack igen!

torsdag 15 september 2011

Dom tror så härligt på en

- Mamma?! Har du uppstigit världens högsta berg?

- Va? Menar du Mount Everest?

- Ja. Har du uppstigit det?

- Nej jag har inte BESTIGIT Mount Everest.

- Varför inte det?

- För att... ja... jag har typ aldrig bestigit ett enda berg.

- Varför inte det?

- För att... eh... ja...jag...

- Men du. Månt... vahette det nu igen?

- Mount Everest.

- Ja. Varför har du inte uppstigit det?

- Jo men.... alltså...

- Är det dyrt?

Ny trailer

Mycket att göra just nu.
Men här får ni nåt gött att gona er i....

måndag 12 september 2011

Sommaren i bilder del 8

Dagbok 11 och 12 juli

Jag kom hem till stan igen. Det kändes som ett fängelse


Ett riktigt fängelse


Sen kissade jag på en pinne för att kolla ifall det fanns en orsak till att jag mådde så pissigt.


Det fanns det! En bebis!!





Dagbok 11- 12 juli.

Helgens roligaste kommentar?

Vi kollar i album från studentresan på Playa del Ingles.
(lika delar nostalgitripp och ångest)

Malin: - Fan alltså, vilken sjuk kroppsuppfattning man har! Jag tyckte ju att jag var jättetjock på den här tiden!

Jenny: - Det är väl inte så farlig! Jag trodde ju att jag var snygg!

Helg med gamla vänner

Har vart på landet i helgen med de tre bästa tjejerna som jag känt sen vi gick på gymnasiet ihop.
Man kan inte tro att det gått typ 20 år sen vi SLUTADE gymnasiet. (Den som är snabbtänkt kan ju räkna ut att vi känt varann ännu lite längre än så...)

Det fanns lite varningssignaler på att vi kanske blivit något gamla. Vi blev till exempel lite oroliga när vi stod på Thai-resturangen och skulle köpa med oss lite hämtmat och inte kunde se vad som stod på meny-tavlan på väggen. Vi gick närmare och närmare och kisade. Men så såg en i personalen oss och tände lampan. Skönt att det inte var vi som blivit skumögda!

Lite oroande var det med att vi hela tiden ramlade in på samtalsämnen som handlade om bästa sätt att värma upp hus, hur man undviker att det kokar i pannan och hur man ställer in elpatronen. Men än så länge så känns det som att vi säger ordet "knulla" oftare än "elpatron" (och inte än så länge i samma mening) så det känns som att vi är safe.

fredag 9 september 2011

Sommaren i bilder del 7 (?)

Dagbok. Början på juli 2011.

Kaffi, säger man i Dalsland.



Vi skrattade mycket. Och drack kaffe.


Karolin kom och hälsade på en dag när min mobil var död. Vi fick bestämma tid som man gjorde på 90-talet. Klockan 10 kommer jag och då får du koka kaffi!



Barnen och jag åkte till ED en dag och hälsade på min vän Madde. Vi fick åka i hennes raggarbil. Det var en hit!




Vi åkte och hälsade på Brålanda-Karro. I moderskeppet. I Brålanda. Vi fick mellanmål i deras trädgård med Karolins mammas dagbarn. Det var nice.

När vi skulle åka dit så hade katten lagt en råtta i bilen. Jag flippade totalt och sprang runt på gräsmattan och skrek. Min 6åriga dotter tog till slut ut råttan. Hon är inte rädd av sig. Alls.

Det här KAN vara den roligaste bild jag nånsing sett...





Magnus kom tillbaka ut på landet igen!

torsdag 8 september 2011

Mitt liv just nu

En dag upptäckte jag det här roliga i fruktskålen. Jag tog ett kort på det och skickade till Magnus för jag trodde det var han som hade skojjat med mig.
Han hade inte gjort det. Det var min egen fantasi.
Men det här härligt när man blir glad och tror att ens man gör sånt här för att göra en glad.

Du vet att du varit på en märklig föreläsning om en del av dina anteckningar ser ut så här....

Jag och MetodHoran. Den roligaste kursbok som nånsin har skrivits. NOT.

Willys gula guld. Alla skryter på Facebook om hur mycket kantareller dom plockar hela tiden. Jag hittar aldrig en enda svampjävel. Jag hittar inte ens in i en skog. Så jag kan tipsa om att man kan köpa kantareller på Willys. Och låta nån annan plocka dom åt en. Mycket smart.

Den fulaste present jag fått i hela mitt liv

(och betänk för fan att jag är skitgammal)

(jag menar att jag fått en del fula presenter innan i mitt liv)

Iallafall. Brålanda-Karro behövde också ett pluggbreak igår och hade bestämt sig för att åka med mig och träna. Eftersom det ösregnade och jag inte har så mycket annat för mig förtillfället än att köra runt i min rostiga gamla volvo så åkte jag och hämtade henne.

Hon hoppade in i bilen med ett glatt leende och berättade att jag skulle få en present. Fast hon visste inte om hon vågade ge den till mig medans jag körde. Efter ungefär 38 sekunder så gav hon mig den ändå.
Jag skrattade så hårt att jag vinglade fram och tillbaka genom hela Eriksberg. Om ni såg en lagom rostig röd volvokombi som vinglade runt i Eriksberg igår förmiddag så var det inte ett rattfyllo. Det var jag. Och jag var spiknykter.
Jag hade bara fått syn på dom här:



Hur i helvete tänkte någon här?
En kondom som hoppar fallskärm. Kommer han till någons undsättning? Använd för guds skull inte denna strumpa som kondom bara för att det är en kondom på den. Jag kan tänka mig att det lätt kan framkalla skavsår. Inte skyddar det mot varken läskiga sjukdomar eller graviditet heller.

Och det man undrar mest:
VEM är designern?

Jag gissar på Gert Fylking.

Eller kanske Eddie Medusa.

Nån som har nåt förslag?

Min sommar i bilder del 7

Mitt sim-kort dog en dag. Jag hade visst inte betalt räkningen.
Inte jättekäckt när Magnus var på väg hem till stan och min mobil var min ända länk till civilisationen.







Min sommar i bilder del 6 (?)

En dag när vi var på väg till stranden så upptäckte jag att det satt en stor spindel på min axel.









tisdag 6 september 2011

Barndomsminnen

Jag älskar morotsjuice. Det kan hända att jag är den enda i Sverige under 70 som dricker det.
Men åh vad gott det är! När jag ska unna mig nåt riktigt gott så köper jag alltid en stor flaska morotsjuice på 7eleven.

Det smakar min barndomsvegan-tider. När vi brukade äta middag på ett märkligt vegankollektiv ute i skogen, mamma och jag.

Det gäller bara att inte lukta med näsan när man dricker. Sådär som man gör när man dricker Whiskey.

Det luktar nämligen lite såntdär vårtmedel som man fick pensla på fotvårtorna när man var liten. En inte lika mysig form av nostalgi.

måndag 5 september 2011

Ni vet den där tanten som hade handlat på Shock

Hon tog plastpåsen från Shock och bar sin matlåda i.

Gissa om hon blev mobbad för det i skolan.

- Har du din coola påse till skolan idag? *retretretret*

Ja! För att det var en perfekt storlek på den. BARA.

Man kan inte ha några hemligheter för någon om man bloggar...

söndag 4 september 2011

En tant köper hårfärg i den coola punkaffären

Det är fredag, mitt på dan. Den tiden på dygnet som tanterna är ute i affärerna.
Jag har skojjat med min klasskompis om ifall som tar leg på folk när man ska gå in på Shock. Jag har nog inte vart där inne på 10 år och är livrädd att nån av nån oförklarlig anledning ska skratta åt mig eller berätta för mig med bebisröst att jag nog gått fel.
Jag letar snabbt upp hårfärgerna. Bestämmer vilken jag vill ha och ställer mig i kön.

Framför mig är en cool ung tjej som ska köpa nitar. Hon vet direkt vad hon vill ha och killen i kassan plockar fram lite lådor under disken till henne. Dom skojjar om att det är ett härligt pill med nitarna och jag får ännu mer ångest. Vad ska jag skojja om?

Sen blir det min tur. Jag ska ha hårfärg säger jag. Och har direkt glömt vad färgen hette för fränt namn på engelska. Jag får gå bort och peka. Den. Den ska jag ha.

Till min förvåning börjar killen i kassan inte skratta eller prata med mig som att jag vore dum. Han frågar med helt vanlig röst om jag vill ha 2 burkar.

- Jag ser inte hur långt hår du har. säger han.

- Det är ganska långt. Men tunt som fan.

- Ok. Men det kanske bra att köpa 2 burkar ifall det inte räcker.

- Ok. Då gör jag det.

- Du kan spara burken fast den är öppnad.

- Jaha. Fint.

Jag betalar. Precis när han ger mig påsen så säger han.

- Har du använt den här färgen förut? Vet du hur man gör med den?

- Nä. Men det är väl som vanlig toning? Är det nåt konstigt med den?

- Du måste bleka håret först.

- Va?!

- Annars fastnar det inte.

- Men men men... Nä. Det kan jag inte göra. Jag har pajjat mitt hår så mycket. Det går inte.

- Ok. Jag vet hur du menar.

- Ja. Du vet det var som när man kammade barbiedockorna i somras.

- Jag vet precis. Jag hade tuppkam förut.

Han har numera helt rakat huvud.

- Ok. Jag förstår hur du menar. Men jag är inte så sugen på din frisyr. Även om den passar bra på dig.

- Nä. Det förstår jag med. Men vill du chansa och köpa en burk?

- Ja. Jag gör väl det. Det brukar fastna rätt bra på mitt slitna torra hår.

Jag har kladdat i skiten nu i huvet. Det ska bli spännande att se hur länge det sitter i... Annars kanske det blir billigare att köpa karamellfärg i fortsättningen?

lördag 3 september 2011

Min sommar i bilder del 5

Vi såg en Riesensnauzer på campingen en dag. Jag älskar såna hundar.
Jag har känt 3 stycken i mitt liv. Dom är underbara. Tjockskalliga, omöjliga att dressera, envisa och dom mest kärleksfulla varelserna på denna jord. s














Min sommar i bilder. Del 4


Vi röjde i vedboden. Jag bearbetade min spindelfobi. Rejält.









Gårdagens höjdpunkter

Skulle har skrivit det här igår om det inte var för att jag totalslocknade i soffan kl 9.

Ok. Höjdpunkter fredagen den 2 september:

* Vi såg en regnbåge, Matilda och jag när jag körde henne till skolan.

* Anna och Magnus frågade om jag ville skriva B-uppsats med dom. Det ville jag gärna!

* Jag gjorde en hemlig grej på eftermiddan som jag hoppas att jag snart kan berätta för er om....

* Den lätt absurda komik som uppstår när en 6 åring som ser på fotboll inte förstår att man visar målen i repris.

( "NU BLEV DET MÅL IGEN!! OCH IGEN!!!!)

torsdag 1 september 2011

Om ni älskar mig så...

Älskar ni nog min Brålanda-Karro.
Man måste nog läsa hennes blogg idag...

Låga krav

Om man inte har så höga krav på livet så behöver man inte bli så besviken jämt.

Och man kan glädjas åt de små stunderna i livet som ger spänning.

Igår: När Brålanda-Karro gav mig en spännande inblick i alkisgänget utanför hennes lägenhet.

Idag: När det blev nåt fel på larmet i vårt klassrum och vi blev inlåsta en liten stund.


Och det var ganska roligt på föreläsningen när Anna och jag blev så uttråkade så vi började fantisera om flygande grisar.

Fan vad roligt det hade varit om det funnits flygande grisar. Om jag hade fått bestämma nånting så hade jag bestämt att det ska finnas flygande grisar. Tänk att dra upp persiennerna på morgonen och så sitter det ett gäng grisar på hustaket mitt emot.