Dear karma, I have a list of people you missed

söndag 16 december 2012

Tack för det julstressen

Idag skulle jag byta en sladd på Clas Ohlsson.

Ifall ni blev nyfikna på vad det var för en sladd så kan jag berätta att det var en sån som man ska sätta i sin vanliga telefon-telefon in i modemet så att telefonförsäljarna och ens morsor kan ringa igen. Det är inte lätta att få tag i en sån sladd. Det är tredje gången jag vart in på Clas Ohlsson idag för att byta. Har ni noterat alla viktig information nu?
Bra.

Iallafall så kändes det inte direkt som att dom älskade mig när jag ställde mig där i servicedisken och såg lite lagom trött ut. Det var sjukt lång kö av sura människor som köpt fräsiga julklappar av märket Asaklitt (vi får prata om det där namnet någon gång tycker jag) iallafall så stod dom i kö och såg sura ut och dom extrainsatta stackarna som jobbade i affären såg svettiga och stressadesomfan ut. Och alla hade blå tröjor där det stod att man inte skulle glömma batterierna. Det var ju bra.

Vet ni hur det slutade? Jag fick en ny sladd. Jättebra. Och sen fick jag tillbaka resten som stod på kvittot. 170 spänn. Det var egentligen det som var kvar på vad telefonen kostade. Fast telefonen lämnade jag ju inte tillbaka.

Han måste varit så sjukt stressad killen. Undrar hur han tänkte: "Ok, hon lämnar tillbaka en sladd och byter den mot en annan sladd som typ är likadan. Då är det nog logiskt att den hon lämnade in kostade 170 spänn mer."

Jag tvekade i typ en halv sekund och sen tänkte jag att Clas Ohlsson nog hade råd med det. Och att killen faktiskt var lite sämre än mig på matte. Jag trodde inte det var möjligt.

Jaha. Det var väl det. Världens mest ointressanta blogginlägg. Fast det var ju väldigt synd att jag inte skulle byta nån dyrare grej.

Och nu väntar jag bara på att dom ska sätta igång och ringa ifrån Damernas värld, Din el och com hem. Bring it on!

lördag 15 december 2012

Minigeni

Ibland spelar vi frågesportspel hemma hos oss. Jag tycker det är extra kul för att jag kan alltid svaren på dom mest skumma frågorna som ingen nånsin har hört talas om.

Och för att det är så sjukt roligt när man frågar en 6-åring om det finns djungel i Europa och man ser paniken i ögonen innan han tvekande svarar.... nej...?

Matilda:- Viggo! Lyssnar du för nu läser jag frågan!

Viggo: -Mmmmmmm.......

Matilda: - Förut skrevs dom för hand men sen Gutenbrej... eller nåt... på ett tusen fyrahundra tallet uppfann tryykpresen så .... äh! Mamma läs!

Mamman: - Jo, Viggo, det är en sak som vill ha namnet på.

Viggo: - Okej.

Mamman: - Så här står det: Förr i tiden så skrev man den här saken för hand. Men sen så var det en gubbe som uppfann en maskin så nu gör man den här saken i en maskin.

Viggo: - Jaha.

Mamman: -Vad tror du att det är för en sak.

Viggo: - Jag vet inte.

Mamman: - Vad kan det var för en sak som man tillverkade när man skrev i den för hand. En och en gjorde man. Och skrev orden i. Så kan man läsa den sen.

Viggo: - Jag vet inte.

Mamman: - Det finns såna här i rummet. Där borta.

Viggo: - TV!!

Mamman bryter ihop.

Kort paus där alla flippar ur en stund.

Nästa fråga.

Matida läser igen, nu är det hon själv som ska svara på frågan: - Vilket puuuungdjuuuur, alltså! Står det verkligen pungdjur?! *asgarvar*

Viggo asgarvar med. Glider halv ner under soffbordet.

Matilda: HAHAHAHAHA!! Pungdjur!!! Hahahahahaha!! Men nu ska jag skärpa mig. Vilket pung HAHAHAHAHAHAHAHAHA pungHAHAHAHAHAHAHAHA puuuuuuHAAAAAAAAAAAAAAAAHAAAAAAAAAAAAHAAAAAAAAAAA

Och där ligger dom båda under soffbordet och vrider sig av garv. Ridå!