Dear karma, I have a list of people you missed

fredag 30 april 2010

En valborg till som på nåt vis var roligare...

År? Kan ha varit 1988.

Jag tror det var Annettes syrra som hade fixat nån som hade köpt vin till oss. Annettes syrra tog vinet, hoppade på bussen och hoppade av nästa hållplats, vid kyrkan. Sen sprang hon snabbt och gömde påsen på den vanliga platsen bakom kyrkogårdsmuren. Sen hann hon hoppa på bussen igen när den hade vart nere och vänt vid ica-jouren och åka upp till stan.

Bussen efter kom vi med och hoppade av och hämtade flaskorna.

Vi gömde dom i min mammas garderob eftersom vid tänkte att om hon fick för sig att vi hade köpt vin till Valborg så skulle vi nog gömma det i min gardrob och hon skulle leta där.

Sen lyckades jag smuggla med mig flaskorna i väskan när jag skulle åka till pappa för helgen.

Pappa hade en äkta gammal folkvagnsbubbla som han alltid knödde in alla mina vänner i för att köra runt oss när vi behövde. Den här gången minns jag att vi var extremt många, Hugo fick ligga på hatthyllan bak i fönstret. Det var tur att han var så liten.
Innan vi hoppade in så tittade pappa lite på vår packning och frågade vad vi skulle göra.
- Grilla korv sa vi.
(vi hade inte direkt med oss nån korv så jag hoppades att han inte skulle titta i väskan)
- Ser ut att vara rätt tung korv ni har med er...

Japp. Folköl på flaska är rätt tungt om man ska får i sig nån mängd som är nån mening med. Vi hade dessutom stoppat varje flaska i en strumpa för att det inte skulle klirra.
Och så kyrkogårdsvinet på det.

Klockan fem på eftermiddan var vi på plats på grillplatsen ute i skogen.

Tjugo över fem var alla packade.

Klockan tolv skulle vi hem och hade hunnit, förutom att bli packade, skratta, lyssna på Dio, hångla, bli ihop (några iaf), göra slut (kanske inte samma par men kanske ändå), grina, vilja ta livet av oss, skada oss och plåstra ihop oss igen. Och nyktra till så pass att ingen verkade märka vad man haft för sig när man kom hem.

Man är bra på sånt när man är fjorton bast.

Valborg vi minns

Det måste varit nån gång på 90-talet iaf för jag gick på gymnasiet. Vi kom inte in någonstans men någon hade köpt starköl till oss åtminstonde.
Vi skulle till Göteborg för det var kul, jag minns att det var Helena, Åsa och jag. Kanske nån mer.

Vi hade tajts, eller insydda Levis, stora skjortor och jag är rätt säker på att Helena hade USA-strumpor och Reebok princess, höga, för det hade hon jämt.
Vi hade mörkt rött läppstift, svart eyeliner och så ljust puder att vi såg vita ut för vi tyckte det var grymt att vara "vackert vit".

Vi började dricka öl på bussen ner, i höjd med Lödöse där Helena hoppade på. När vi kom till Älvängen var vi redan på pissnödiga att ögonen rann.

När vi kom fram till centralen var vi så nödiga att vi fick stå upp för att inte kissa på oss. Vi rusade av och kissade bakom nån container bakom centralen.

Sen gick vi upp och ner för avenyn ett par gånger. Och jag var rädd som fan att nån skulle komma upp bakom mig och knivskära mig i halsen för det hade hänt en kille precis nyss. Det hade jag läst om i tidningen.

Vi sjöng högt våra vanliga dängor: "Jag skulle bra gärna vilja veta varför vårt hus inte fick stå kvar..." Och "Maria går på vägen."

Och så låste vi in oss en stund på den offentliga toan i Bältesspännarparken och sminkade oss lite extra. As if it was needed lixom...

Det hände inte ett skit mer än att det började regna så vi satte oss på McDonalds i femman och hällde öl i drickamuggar så personalen trodde vi drack dricka.

Sen tror jag att vi åkte hem. Det är alltid gött att åka hemifrån en sväng...

Dagens märkligaste beteende

Viggo och jag var och handlade på Willys. När vi nästan var klara så kom jag på att diskmedlet var slut så jag ställde vagnen med Viggo i vid kassan, småsprang fem meter bort till diskmedelshyllan, därifrån kunde jag se honom, tog diskmedel och vände mig om för att gå tillbaka.
Då får jag se hur en tant tar Viggo och lyfter ur honom ur vagnen, sätter ner honom på golvet och går därifrån.
Viggo kommer glatt emot mig och säger:
- Jag kom loss!
- Jag ser det, frågade du tanten om hon skulle lyfta ur dig?
- Nä, hon bara gjorde det.

Jag blängde hårt på tanten och ställde mig bakom henne i kön.
Då vänder hon sig om och säger:
- Jag var så rädd att han skulle ramlar ur!
- Eh... ok....

Du kanske inte kunde tänka att:

1. Jag trodde du var en galen kidnappar tant?
2. Han kunde vara ett barn som rymmer och hade sprungit bort och jag kanske inte skulle hitta honom?
eller
3. Man kanske inte lyfter ur barn ur kundvagnar hur som helst och sen går därifrån.

Herregud.

Dagens vuxlighet

Är att ha kvar en halv påse ostbågar i skåpet från ena fredagsmyset till nästa, veckan efter.
Har det någonsin hänt förut?
Betyder det att vi kanske till o med kan börja köpa sprit och ha hemma utan att dricka upp den direkt?

onsdag 28 april 2010

Ett snabbt som fan inlägg innan jag dör trötthetsdöden

Som borde heta: Jag såg dig allt din jävel

Tillägnat den bilförare som först backade på bilen bakom och sen körde på bilen framför, när han skulle köra ut från sin fickparkering (som förövrigt var mitt framför en port) på Vegagatan vid 18-tiden i kväll.

Snyggt gjort hörrö... Jag stod en meter ifrån och var glad att det inte var min bil som stod framför eller bakom din.
Josåatte...

tisdag 27 april 2010

Dagens vuxenhet

Är när man frivilligt går till tandhygienisten och betalar 770 spänn för en 45 minuters tortyr med vassa små evil instrument i sin mun.

ajajaj.

Det äckligaste är nog den där, typ tampongen som hon trycker in mellan mina framtänder och min läpp, som jag alltid tror är för att hon ska komma åt under läppen men sen när jag ser den, indränkt i mitt eget blod, förstår att det är för att blodet inte ska rinna ner på min haka...

Eller är det den där saltblästraren som hon kör på mina framtänder så att dom ska bli vita.

Eller förresten! Är det inte den superbeska (tänk asstark öronvax-flavour) som bedövar hela munnen förutom där hon kör in kratsen, där det är tänkt att det ska bli bedövat.

Eller är det inte tandtråden som är som sandpapper som hon tvingar ner mellan framtänderna på mig...

Nä fan, jag tror kratsen är värst. Den där vassa jäveln som inte känns som att man ska ta i närheten av tandkött. Men som används till att mösa runt under tandköttskanten för att se hur mycket det blöder. Tror fan att det blöder.

Tandläkarskräck någon?

måndag 26 april 2010

Idag för fyra år sen...

Föddes min goe fine Viggo Lee.
Så här skrev jag i min dagbok på Familjeliv om den förlossningen.

Ber om ursäkt för att jag använder ett lagom käckt Familjeliv-språk, tänker bara kopiera texten rakt av... Och att jag använder en massa förkortningar och skit som man slänger sig med när man är inne i föda barn-branschen. Bm = barnmorska, uska = undersköterska, ctg = sån där grej man mäter värkar och hjärtljud med, mogen tapp = snart så kommer ungen ut:-) Ja ja, upptäckte oxå att det är en del goa detaljer och stygn i .... ja, ni kan tänka er men försök icke att rodna tänk på att jag skrev detta på familjeliv - ett internetforum där INGET, jag menar INGET är för privat :-D Och. Det kanske är nån som tycker det är kul att läsa ändå vem vet.
Puss på er!


Förlossningsberättelser
juli
23
När Viggo föddesav: isolita (2006-07-23)
Fre 26 majNär Viggo föddes
av isolita @ 00:35 När Viggo föddes.

Matildas förlossning blev på nåt vis inte som jag tänkt mig. Eller när jag tänker efter så blev den ju det. Jag var så himla rädd för sjukhus och sprutor och allt allt så jag hade som plan att ta mig till sjukhuset och få ryggbedövning och sen så skulle alla vara snälla och hjälpa till att få ut bebin. Så blev det ju oxå. Ryggbedövning och massa slangar överallt och sen sugklocka och klipp och skit. Så skulle det inte bli igen.

Den här gången ville jag föda så naturligt som möjligt. Även om jag inte vågade säga det högt. Jag ville iaf ha så få slangar i så få kroppsöppningar som möjligt...
Så jag gick på vattengympa och andades och tänkte igenom förlossingar. Det var bara det att jag var så trött så jag somnade innan jag kommit nånvart i tankarna



Ok.
En vecka över tiden. Jag var folkilsken. Min man vågande inte skoja med mig. Grannarna var på mig som hökar. Stod i klungor på gården och ropade historier efter mig – om hur dom själva gått 17 dagar över och hur folk dom kände fött bebisar som vägt 5,7 kg. Sånt man vill höra...

Måndag kom och gick med värkar- precis som det var med Matilda. Tisdag vaknade jag med värkar som kändes lite mera. Kände mig irriterad och ville bara vara ifred. Men inte ensam hemma. Ringde hem Magnus från jobbet på förmiddan. Orkade inte riktigt ta hand om Matilda. Ville vila och förbereda mig.
Så Magnus kom hem. Matilda och han gick ut och lekte. Jag vilade. Vi beslöt oss för att lämna henne till barnvakterna. Bara för att det inte skulle bli stressig när det väl drog igång. För det trodde jag ju snart att det skulle göra.
Min stora nojja den här gången var att jag skulle föda jättesnabbt. Hade bara hört om tretimmars förlossningar. Så jag trodde samma sak skulle hända mig. Yeah right...
Magnus gick iväg med Matilda. Stannade kvar där ett tag så hon skulle känna sig trygg. Köpte pizza med på vägen hem. Jag var vrålhungrig, kroppen laddade.

Framåt 10-11 började värkarna ta i. Jag var tvungen att ställa mig och luta mig mot väggen och andas varje gång. Ringde till förlossningen för att se om det fanns plats. Det fanns det! Och vi fick komma in när vi ville. Underbart!

Strax innan 12 på natten satt vi i en taxi på väg mot Mölndals sjukhus. Kändes igen som att vi skulle på semester. Som att vi köpte en biljett men inte kollat vart vi skulle hän. Jättespännande.
Det kändes oxå som att det var precis samma sorts taxichaffis som körde oss denna gången. En gammal farbror som luktade rök. Lite som det kunde varit min pappa. Kändes tryggt och bra.

Vi kom in. Undersökning och ctg. Givetvis stannade värkarna av och undersökningen visade att jag bara var öppen 2-3 cm och att tappen inte var mogen. Jag blev lätt desperat. Började svamla om att jag skulle ut och gå. BM tittade på mig något förvånat. ”Nu, sa hon. Det är mitt inatten och regnar”. Hon föreslog att vi sov istället. Tyckte synd om oss att vi skulle behöva åka taxi hem igen mitt i natten. Tydligen fanns det nåt som dom kallade latensrummet nere på BB. Så dit gick vi.
Lyckade på nåt vis somna! Fast jag hade värkar. Vaknade då och då av att jag låg och flåsade. Var uppe och kissade nån gång tidigt på morgonen och smög ner och la mig i Magnus säng, på hans arm. Jättemysigt.

(senare fick jag reda på att det finns nåt som kallas "sovdos" som dom ger innan man får lägga sig i latensjävlarummet men det glömde dom nog bort att erbjuda mig... fan.)

Vaknade på riktigt nån gång runt halv 9. På ett strålande humör. Nu jävlar skulle här födas barn. Och jag tänkte inte vakna nån mer gång och inte kunna andas för tjockmagen. En personal kom in och berättade att det var lite fullt på förlossingen. Många som fött som var på väg ner till bb och om det var ok så kunde vi stanna på rummet lite så skulle vi få en plats om ett litet tag. Det var ok. Käkade frukost och jag stod vid sänggavlen och andades. Dansade lite magdans och tittade på bilarna utanför på motorvägen. Magnus tog tid på värkarna. Det var 3,5 min emellan.
En timme senare var det 5 min emellan.
Då fick jag nog. Jävla värkjävlar. Jävla skit. Dumma bebis. Jag vill inte ha nån bebis. Nu vill jag åka hem och nu skiter jag i det här. Precis då kom det in lite personal som jag sa allt det här till. Efter dom gått tittade Magnus på mig och suckade:
”Du kan ju inte säga att du vill åka hem fattar du väl! Då tror dom ju det”
Suck.
”ok, sa jag. Då går vi ut och går nu då!”
Stövlade in till personalrummet. En sköterska tittade mycket fundersamt på mig och min enorma mage och undrade vad jag gjorde där, på fel avdelning.
”Ja, den har inte kommit ut än!” sa jag.
”Nä, jag ser det,” sa hon.
Men så kom hon på vem jag var och jag sa att vi skulle ut och gå.

(Det blev ett varv runt sjukhuset. Jag flåsade och svor. Magnus vågade knappt prata med mig. Men så tog det fart igen. En rolig detalj är att psykavdelningen har sin entre på andra sidan Mölndals sjukhus och jag kände att jag var lika nära att bli inlagd där som på förlossningen...)

Upp på förlossningen för koll. Och ÄNTLIGEN! 4 cm öppen och tappen mogen.
Det var en gammal jättesnäll bm som undersökte mig. Hon sa att vi skulle få ett jättefint rum med badkar. Så fort det var städat så följde hon med oss dit. Tappade upp badvatten och fixade. Skrev tex våra namn på en tavla, kanske låter som en löjlig grej men det kändes väldigt viktigt på nåt vis. ”Välkommen Lotten o Magnus o bebis” stod det och jag blev helt lipig. Nu skulle den komma äntligen. Jag skulle inte gå ur det här rummet utan bebisen!

Klockan var ungefär halv 2 och det blev skiftbyte.
In kom en blond bm och en student. Jag tittade noga på bm och så insåg jag att hon var med på vår förra förlossing. Jag sa det och hon kände minsann igen mig. Förra gången fick jag lixom inte nåt grepp om henne. Hon kändes bara stressad och jag kände inte att hon var på min sida. Men å andra sidan sett så var jag knappt kontaktbar och ville bara att det onda skulle försvinna. Den här gången kändes det som att vi fick bra kontakt.

Sen följde några timmar av hårt arbete.
Jag badade och andades.
Sen blev jag för varm och gick upp.
Stod i en sån där gåstol och andades. Magnus stod bakom och masserade ryggen under värkarna. Jag var hela tiden på superbra humör och skojade mellan värkarna. Hade bestämt mig för att bara ta en värk i taget och inte tänka på nästa eller vad som skulle komma sedan. Och det hjälpte fanimej! Ibland glömde jag tom med av vad jag höll på mig så när värken kom så blev jag helt förvånad att det gjorde ont. Låter sjukt men det var så det var.
Bmstudenten kom in med jämna mellanrum och kollade till mig. Lyssnade på hjärtljuden och allt såg bra ut.
Efter ett par timmar undersökte dom mig och jag var öppen 6 cm. Det gick framåt men jävligt långsamt.
Vid halv 5 nångång så kom jag på den smarta idén att jag nog ville ha lite lustgas. Det var precis som att jag inte ens tänkt tanken innan Satt på en stol och andades i masken. Ville inte att Magnus skulle massera längre. Det hjälpte lixom inte. Han skulle sitta på sängen framför mig så jag kunde berätta olika fyllehistorier för honom. Kändes lite som att vi var på fest.
Vi lyssnade på Bob Marley. Passade utmärkt ihop med lustgas När jag fick ett sånt där plastband runt armen så var jag påväg att säga glatt till Magnus: ”Så! Nu kan vi gå in på festivalen” Jag trodde att det var ett sånt där band man får på Roskilde!

Efter en stund så blev värkarna jobbigare och jag ville ha honom till att stå bakom mig och lixom hålla i mig. Kunde inte kontrollera mina armar och ben, dom flög iväg så det var skönt att nån höll fast mig...

Vid 6-halv 7 gjordes en ny undersökning och jag var fortfarande öppen 6 cm. Så bm beslöt att ta hål på hinnorna. Det rann ut lite vatten och jag ville upp och stå igen. Hann bara ställa mig upp och ta ett par värkar innan jag kände att jag inte pallade mer.
”jag måste vila mig lite bara”, sa jag. Precis som att jag skulle be om ursäkt. Bms tittade på mig och skrattade,
”vila du, du har ju stått upp nästan hela dagen”.
Så jag la mig på sidan på sängen. Vet inte riktigt hur det är med tiden men ganska så snart så kände jag hur hela kroppen bara började röra sig som av sig själv. Och att jag började morra så där som jag gjorde förra gången oxå. Bm och bms stod brevid sängen och tittade på.
”om du känner att du vill trycka på så gör det så bm” och då släppte jag lös den där galna kraften man har inom sig. Började maska mig runt i sängen och morra som en galning.
Jag hörde långt borta hur bm och bms pratade med varandra.
”Titta sa bm. Visst är det märkligt va?
”Otroligt” sa bms.
Jag sa att jag kände mig som hon i Exorsisten när värken var över.

Bebisen var tyvärr inte nere genom bäckenet än. Och den resan var inte rolig att göra utan edan. Förra gången kände jag bara som ett tryck neråt men nu kände jag hela smärtan.
Jag skrek logiska saker som: ”jag dör!!! Jag dööör!! Jag DÖÖÖÖÖR!” Inte för att larva mig utan för att jag var övertygad om att det var det som jag höll på att göra. ”Nej då,” sa dom som stod brevid. Och jag tänkte:”ni ska minsann få se. Jävligt förvånade ni kommer bli om en stund när jag faktiskt dör på riktigt”
Bm kände efter och sa att det var en liten kant kvar som hon skulle trycka bort. Sen så fick jag aldrig riktigt klart för mig om hon gjort det eller inte så jag skrek: ”ta bort den förbannade jävla kantjävlen nu för helvete!”. Moget. Sen så tittade jag på Magnus och sa helt desperat:” Har hon tagit bort kanten? Svara mig?! ” Precis som att han skulle veta...

Försökte ligga på sidan som jag tänkt från början eftersom jag antagligen bröt svanskotan förra förlossningen. Men det var omöjligt. Försökte ligga på rygg men det var omöjligt. Stod på alla fyra ganska länge. Sen på knä. Men så fick jag ligga på rygg till slut ändå för dom ville ha lite koll på bebisen. Men gynstöden sparkade jag undan.
Äntligen började jag känna den där brännande känslan av att det är på väg ut nåt stort jävulskap. Personalen försökte få mig att kura ihop mig när jag krystade men det var omöjligt. Jag ville bara sträcka ut mig. Knäpp man är.
Bm sa att hon skulle sätta lite dropp så här på slutet bara för att gå lite extra kraft i värkarna. Hon ropade in en usk som satte en nål i armen. Sen blev hon kvar den tjejen för jag fick fatt i hennes arm och vägrade släppa taget. Fick äntligen kläm på hur jag skulle göra och det var bara genom att hålla i henne som det skulle funka trodde jag. Så bm fick ropa in en annan usk som hade med sig såna där metalgrejer som man klämmer åt navelsträngen med. Fast jag trodde det var en sax.
”Är det en sax?” sa jag. ”ska ni klippa?” Men dom lugnade mig med att det var till navelsträngen. Jag tänkte att om dom säger så så borde det ju vara en bebis på väg ändå snart.
Mitt i mellan ett par värkar fick jag en liten paus och försökte andas lite för att lugna ner mig. Fyra pers stod runt sängen och tittade på mig, plus Magnus uppe vid huvudet. Jag flåsade som besatt och sa: ”Den jäveln som påstår att man kan andas ut barn, den vill jag ha tag i!” Då skrattade allihopa och nån sa:” Nej det där är allt en myt”
Sen så tog jag i för kung och fosterland igen och tillslut så kom han ut. Med en massa fostervatten, det blev en pöl i sängen och en jättelång navelsträng med en knut på (! Tur att det hade gått bra, jag har ju sett på Cityakuten så jag vet vad som kan hända...)
Jag tittade ner i sängen och blev lika förvånad den här gången att det var en riktigt bebis där inne. Och han hade snopp! Jag tänkte förvirrat:” en snopp? Hur är det nu, ska den vara där jämnt, det ska den va? Men då är det ju EN KILLE! Det var ju det jag visste!”

Och så fick jag upp honom på magen och han var jättejättegosig. Och slemmig

Moderkakan krystade jag ut så bra(hade lixom fått upp farten på krystandet) så den stackars bms blev nerskvätt.
Jag gick bara sönder lite grann och blev sydd med några stygn. Den här gången tog bedövningen oxå så det var inte några problem.

Klockan var 20.47 och vi hade varit på sjukhuset i nästan ett dygn. Så det där med att det går snabbare andra gången det köper då inte jag!

Men kroppen hämtade sig bättre den här gången. Kanske för att allt fick gå som det ”ska” göra när man föder. Jag hade ju ändå bara lustgas till hjälp. Nåt dropp fick jag faktiskt inte! Dom hann bara sätta nålen sen så krystade jag ut honom av rena skräcken för att få dropp. Bm erkände det efteråt att hon skrämt mig . Sjukt att man kan få styrka av en sån grej!
Det känns otroligt häftigt och ”kul” att jag fått uppleva att föda barn helt utan komplikationer. Nu vet jag hur det känns på riktigt. Men jag tror inte att jag kommer att göra om det Och så är jag så nöjd med dom fina barn jag har.

Oj det här blev långt. Hoppas att du hade med dig en kopp kaffe eller nåt annat gott när du läste.

söndag 25 april 2010

Lapp på stan


Det är någon som behöver dig, rock n roll-sångare!

Om man läser det finstilta så verkar det även finnas vissa benefits...

Lapp i porten


Någon i min trapp gillar inte vår hyresvärd.
Eller fastisarna.
Eller så är det bara lite pms vad vet jag....

Kan inte låta bli att undra om dom ska fika före eller efter Revolutionen.

fredag 23 april 2010

Nya eclipse-trailern...



Enjoy!

Madde

Sms mellan gamla vänner:

"Snälla skriv nåt roligt, jag har en timme kvar på jobbet och har så tråkigt"

"Bögen från smögen sög sig förmögen..."
(det var det första som dök upp i mitt huvud. Vet VERKLIGEN inte varför!

"Känner du honom eller"

"Eh, nej, jag vet faktiskt inte varför jag skrev så, det bara dök upp i mitt huvud. Ursäkta."

"Men det var lite kul"

"Hur är läget då?"

"Eh fan du vet, det är måndag och fredag och sen är det tvätt och städ där imellan. Jag ska gå till en vän ikväll och hoppas jag får mig ett glas"

"Ta två, det låter som du behöver det"

"Ja, kanske tre, är lite mensig så det kan behövas"

"Fyra - fem låter det som du behöver. Eller va fan, sup dig riktigt full. Det är alltid roligt"


Madde Darlig. Jag hoppas du står nere på Ed och skrålar i detta nu. Jag får nog snart komma upp och se om vi har nåt party kvar i oss. För nu var det över ett år sen sist vi satt i en bar ihop. Då kom vi faktiskt inte hem förrän klockan var fem och jag tror inte vi har legat av oss för jävla mycket på ett år.

Kram gumman!

Till Dinga-Linga

Som ska ha kalas hela helgen.

Tänker att det blir bra om du står på trappan och säger nåt sånt här...

torsdag 22 april 2010

Edit till Likcentralen

Tänkte skriva först att det där gänget i Biskopsgården var skinheads men så vågade jag inte för jag skrev Neger häromdan. Det kunde kanske verkar som att jag var rasist. Det är jag absolut inte. Men det vet ni väl...

Ps. Dom var skinheads. Men jag vet inte om dom var såna där skinheads som bara är det utan att slåss på stan med männsiskor från andra länder. Eller hur det var med det...
Vi hade iaf kul ihop och dom verkade inte bry sig om att jag just då var rödaste kommunist.

Välkommen till Likcentralen

Det var när Jenny hängde med ett galet gäng som bodde i Biskopsgården och vi hängde på dom ibland. Jag tror det var alldeles i början av 90-talet.

Vi var på en fest som höll på en hel helg, det kan ha vart så att det var den gången när vi firade av Malin som skulle flytta till Amsterdam ett år...

Jenny försökte ringa Micke i Biskopsgården för hon hade nåt viktigt att berätta. Så där viktigt som man har att berätta när man druckit sådär hundra öl.
I alla fall så svarade inte Micke utan han hade en jättekonstig telefonsvarare med en tjejröst som pratade och sa:
"Välkommen till Likcentralen. Vi har stängt för helgen. Var god återkom på måndag."
Vi tyckte inte det var SÅÅÅ skumt ändå eftersom Micke jobbade som vaktmästare på Sahlgrenska och ibland körde runt på lite lik. Han hade dessutom väldigt sjuk humor i kombination med en lätt manisk peronlighet, det var en av anledningarna till att man gillade att hänga med honom.
Det konstiga var att hans jobb svarade i hans hemtelefon.
Och lite grann att dom kallade det för LIKCENTRALEN. Det tyckte till och med vi var lite magstarkt.

Jag tror vi ringde hundra gånger den helgen. Bara för att kolla ifall dom verkligen SA Likcentralen.

På måndagmorgon när vi alla nyktrat till ringde i igen för att kolla. Det var en tjej i en växel som svarade: "- Välkommen till Ica centrallager!"

Känner mig fortfarande lite blåst på det där att det inte finns nån Likcentral...

onsdag 21 april 2010

Konsten att sova neger

Viggo la sig på en sax och somnade mitt i middan idag.

Påminde mig om en efterfest för tusen år sen när vi skojjade om att man, när man somnar på en efterfest, ligger lite hur som helst (när man sover).
Den kvällen kallade vi det att "sova neger" av nån skum anledning och den ultimata "sova neger-ställningen" var på någon främmande människas köksgolv med en kryddburk som kudde.

Är det nån som läser som har sovit så nån gång?

Dagens tvångstanke

Refererar härmed till kommentaren jag fick på min förra tvångstanke, den om att alla berg kommer att försvinna och om det behövs berg.
Någon (jag vet nog vem) skrev: "Ja, Jocke Berg behövs."

Jag har en annan tvångstanke att Jocke Berg ska dö eller kanske tappa sin förmåga att skriva låtar. Jag har hört att det kan hända. Tror det var Thåström som sa det i en intervju en gång: " Nu har jag bara 3 album kvar i mig."

Men direkt när jag har tänkt den tvångstanken att det inte kommer att komma mer musik från Jocke B så tänker jag att det gör inget för dom har redan släppt så mycket så jag kanske kan överleva resten av mitt liv på det som redan finns...

Och direkt kommer nästa tvångstanke: " Tänk som det inte räcker. "

Samtal mellan makar

Hon: " -Alltså, när man har börjat läsa fanficton så kan man inte läsa vanliga böcker längre. Det är som att fanficen är det som man verkligen vill läsa i en bok och att riktiga böcker bara är larviga tillrättalagda kopior. Censurerade lixom.

Han: " - Det är som såna som snöar in på amatörporr, så kan dom inte kolla på Hollywoodporr längre.

Hon: " - Eh.... ja... typ... eller?"

tisdag 20 april 2010

Det känns gött med serviceminded företag ändå

Jag har inte loggat in på msn på säkert ett år. Men varje gång jag sätter på dator såp dyker det upp en liten ruta som välkomnar mig tillbaka. Lika glatt varje gång. MSN skiter i att jag skiter i dom. Jag är lika välkommen hela tiden utan skuldkänslor. Det är väl bra...

måndag 19 april 2010

Dagens tvångstanke

Att alla berg en dag kommer att ha malts ner till grus. Ni vet när dom bygger vägar och sånt och möösar ner alla berg i en maskin så det blir grus i olika storlekar.
En dag kommer det inte finnas några berg kvar.
Bara grus.

Fast egentligen? Behövs berg?

I bilen

Hon: "-Alltså hajja vad skönt det kommer att bli när den här jävla vägjäveln är färdigbyggd... Det kommer gå sååå fort att åka hem ifrån min mamma."

Han: "- Ja. När ska den vara klar egentligen?"

Hon: "- 2012. Fast det står lixom inte NÄR 2012. Är det december eller januari lixom. Det är lite skillnad.

Han: " - Det är säkert december. Fast dom vågar inte skriva ut det."

Hon: " - Nä, men iaf så ska det blir jävligt gött när det är klart."

Han: "- Hoppas inte jorden går under 2012 då. Det hade ju varit synd."

Hon: "- Ja, då hade dom änna gjort allt i onödan."

söndag 18 april 2010

Roligaste kommentaren igår

Tjejen som dunkar till en kille på armen samtidigt som hon säger:
- Fan vad du är tyst då! Fast du är full!

Hehe.

lördag 17 april 2010

Sporter jag provat på del1

(Det finns risk att denna kategori bara får ett inlägg)

När jag var yngre så hade jag för mig att jag gillade att testa olika sporter/galna grejer. I alla fall så gillade jag att snacka om fallskärmshoppning och sånt där när jag var full.

Dykning var en grej som jag gillade att skrävla om att jag ville prova på. Till slut en fest så tröttnade Conny Klack på mitt tjat och sa att han skulle ta med mig ut och dyka nån dag. Och jag sa väl att det lät grymt för jag var övertygad om att det inte skulle hända.

Men det gjorde det.
En dag stod han där utanför mitt hus med sin saab och hela bilen full av dykargrejer. Det var bara att sucka upp det.

Vi for ut till kusten. Vägen ut ägnades åt Connys dykarskola. Mest avdelningen: "Hemska saker som kan hända om man inte har gått dykarskolan."
När vi kom fram till vattnet var jag paralyserad av skräck.

Men det var bara att sucka upp som sagt.

Nästa hemskhet var dykardräkten. Ni vet hur såna ser ut va? Dom är tajta. Till mitt försvar måste jag säga att jag var något mindre på den här tiden, men ändå... en stor röv är en stor röv...
För att göra allting lite värre så fick jag låna en dräkt där den där lilla mojjen som man håller i när man drar upp en dragkedja, den var borta. Så det var helt omöjligt att dra upp dragkedjan. Till slut löste Conny det med att stoppa in en jättestor kniv i dragkedjan, där dragmojjen ska sitta och han höll imot med att handen. Och var tvungen att gräva ner hela handen i dräkten i skrevhöjd på mig för att hålla fast. Han drog och slet och svor och svettades och jag försökte låta bli att tänka på att jag: 1. stod på en strand iförd en tajt kroppskondom, 2. att han hade handen typ PÅ mina private parts, 3. det var en jävligt stor kniv strax intill mina private parts.
Men till slut fick han upp dragkedjan och jag fick på mig tuberna som väger ASET om du inte visste det. Och så hoppade vi i.

Jag glömde säga att det här var typ i april.
Det var inte direkt bada-i-havet-väder.

Vet ni hur en våtdräkt fungerar? Jo, det fungerar så att det sipprar in lite,lite vatten mellan dräkten och kroppen som lixom värms upp av kroppen och sen blir man varm. Men det tar en liten stund.

Just den detaljen hade Conny glömt att berätta.

Fucking hell säger jag bara.

När jag hade slutat huttra så fortsatte Connys dykarskola. Han hade en lång genomgång på olika teckenspråkstecken som vi skulle använda. Typ om man inte mådde bra och så där. Sånt som kan vara jävligt bra att veta. Jag hajjade ingenting.

Sen dök vi i.
Och det var faktiskt väldigt häftigt. Det finns skitskitstora snäckor nere där, och stora plattfiskar simmade iväg, skrämda av oss.
I typ 2 minuter var det grymt.

Sen kom nästa problem.
Jag hängde upp och ner. Jag gjorde verkligen ALLT för att hamna rätt. Men det var inte lätt med stora tuber på ryggen och såna där superhjälte-simfötter på fötterna. Jag plaskade och skvätte och snurrade runt runt under vattnet. Och ASGARVADE. Tror ni det är lätt att asgarva i en andningsslang? Nä.
Det blev inte bättre av att Conny körde för fullt med sitt teckenspråk....

Till slut fick jag ta mig upp.
Jag gjorde ett par försök till men jag hamnade bara upp och ner hela tiden.

Till slut gav jag upp och satte mig på bryggan.
Conny dök iväg och försvann en stund. Jag satt där och tittade ut över havet. Det var helt stilla och jag hann tänka att det skulle vara väldigt jobbigt om han inte kom tillbaka. Hur skulle jag kunna hitta honom lixom ifall jag behövde rädda honom.
Men han kom tillbaka och vi fikade lite innan vi packade ihop och åkte hem igen.

Det var min karriär som dykare. Den var kort men väldigt rolig. In an not so good way.

fredag 16 april 2010

Det där med att tigga pengar

Som Brålanda-Karro och jag satt i solen och pratade om häromdan.

När jag var nyinflyttad till Göteborg och bodde uppe intill Ghostbustershuset, intill där Manana ligger nu. Man kommer dit om man följer kungsgatan och svänger av till höger högst uppe i backkrönet, på den tiden låg det en mattaffär och en brudklännningsaffär där. Och om man skulle förklara vägen så sa man bara att det låg en vapenaffär på andra sidan gatan, den kunde man inte missa.

Iaf.

Det låg ett systembolag längre ner i backen som jag alltid passerade på vägen hem.
Utanför satt ett gäng goa göteborgare som alltid ropade på grov göteborgska:

"- Dö damen?! Har du en spänn till en fattig kamrat?!"

Klart man hade det när dom frågade så fint.

Förvirrade tankar i gryningsljus

Oh Fuck! Vad är klockan?!
Ska inte jag jobba idag?!
Har jag glömt att sätta klockan?
Vad ÄR klockan?!
Vänta nu, vad är det för dag?
Är det fredag idag?
Då är jag ledig va?
Eller ledig, jag behöver inte åka nånstans i alla fall....
Vänta nu, vad är det för blött i sängen, har Viggo kissat på sig?
Äh, den lille fläcken får vara...zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

torsdag 15 april 2010

En islatte i solen på vägen hem

Brålanda-Karro och jag.
Det kommer fram en skum tiggare som ser ut som en vanlig gubbe men beter sig som en knarkare och drar en lång ramsa om att han fru har kastat ut honom och han vill ha två spänn till ett hotellrum.
Vi pratar om tiggare, Brålanda-Karro och jag och hon berättar om när hon gav en påse nybakta bullar till en uteliggare i julas. På centralen när hon var på väg hem för att fira jul.
Sen pratar vi om lite andra saker. Plötsligt säger Karro:
-Kolla där är han, han som jag gav bullarna till.
-HAN?! Fan vilket konstigt sammanträffande!
-Ja.
Killen drar en hög loppiga prylar i en kundvagn, han är tovig och skiten.
-Men du, ser du att han har Converse?
-Ja, det har han. Något slitna men...
-Ändå, det är Converse. Han har en tjej med!
Jag nickar åt den tandlösa slitna tanten intill honom.
-Men du! Vet du vad jag kom på?
-Nä?!
-Det kanske var så här! Att han gick på centralen där innan jul med en påse bullar...
-Och så träffade han henne...
-Och så bjöd han på bullar...
-Och så blev dom ihop!
-Ja!!

(Den där islatten som har på 7eleven nu är apgod. Bara så ni vet!)

Sms på morgonen

Från Magnus som är på väg att lämna barnen:

" Åh herregud! Viggo går och säger med jättehög exalterad röst: " Jag såg Häxan Surtant!! Jag såååååg henne!!!"

Jag:

"Hörde hon er?!

Magnus:

" Nä tackolov!"

onsdag 14 april 2010

Dagens tår i ögat

När jag lämnade Matilda så satt det en liten post-it på hennes fack med påminnelse att lämna in semesterlappen.

Jag: "- vi har inte riktigt koll än när vi är lediga, men är det ok om vi skriver dom veckorna som det är stängt så kan vi komplettera lite sen?"

Fröken: "- Ja, gör så, jag förstår att det inte är lätt att veta än."

Jag: "- Nä, vi har inte riktigt klart än med hur vi ska jobba i sommar och så."

Fröken: "- Men du! Tänk på att efter vecka 32 så är det inte oss du ska meddela utan fritids!"

Jag: (uppspärrade ögon i chock, som säkert är helt blanka också) " - Just det! Då har hon slutat här!"

OMG. Min bebis ska börja skolan i höst. Min lilla skrutta. (som iofs är långt över en meter och gärna börjar varje mening med "MEN MAMMA" och en sarkastisk ton i rösten när hon säger det. )

Alltså, finns det nåt piller man kan ta så man inte lipar för i så fall behöver jag ta ett sånt när det är sista dagen för henne på hennes älskade förskola. Jag kommer grina ihjäl mig annars.

tisdag 13 april 2010

Mitt på dagen

Händer det grejer lite överallt i stan.

Utanför ingången till Rudalens friluftsområde hänger ett gäng förortsbor. Dom har varsinn pitbull, minst varsinn tänd cigg, risigt hår, osund hy, säckiga träningskläder och de pratar högt med varann på GROV göteborgska.
Fast att jag känner igen flera av dom så går jag lite stelt förbi dom. Och tänker tankar som: " här står ni minsann, mitt på dan och går på soc".
Dom kanske bara har en lite pluggpaus och snart ska åka till chalmers. Vad vet jag egentligen. Vad gjorde jag själv ute i skogen mitt på dan lixom.

Eller så kan man strunta i att dra ner rullgardinen och lägga sig i sängen, framme vid fönstret och ligga lite. Och strunta i att det kan stå en jävla massa folk i huset mitt emot på andra sidan gatan.
Har fortfarande bilden av hans håriga pung på näthinnan när jag blundar.
Och min klasskompis kommentar i huvet:
-" Alltså, jag har aldrig sett några hålla på så där... Alltså, inte på riktigt!
Bara på film typ".
- "Nä inte jag heller", sa jag. "På Hultsfredsfestivalen kanske, men inte på det här viset!"
(Blundar och undrar om bildenavpungenpåminnäthinnanånsingskaförsvinna )

- "Jag har aldrig sett nåt sånt här, säger min klasskompis. "Inte ens i Arvika."

Herregud.
Vad ska hända i morgon?

Samtal mellan makar

Tid: tisdagsmorgon i april kl 07.56 (ca)

Han: *sjunger i duschen* "- Noone knows what its like... to be the .... FAN! Jävla Nemi som gjorde så jag fick den här låten på hjärnan."
Hon: *borstar tänderna* "- Jag läste oxå den idag. Den var rolig!

En stunds tystnad.

Han: "- Hon gör Nemi verkar va ihop men nån i Dimmu Borgir, hon skriver ofta om dom."
Hon: "- Tur för dig ändå att jag inte är serietecknare."
Han: "- Ja. Eller att jag inte är det!"
Hon: "- Ja gud, jag hade väl sett ut som dom fula kärringarna i Pondus."
Han: "- Nä! Mer som tjejerna i Rocky!"
Hon: "- Tack!"
Han: "- Fan vad fula dom är i Pondus, han lyckas verkligen få till det där."
Hon: "- Ja. Fast hon i baren är snygg"
Han: "- Jag hade ritat dig som henne...."

Påsk-sms fortsättning (och avslutning)





Har man sagt A så får man säga B.

Här är lite andra påsksms som jag fick... Hallå! Titta inte mer på hennes enorma lökar nu! Läs lite här nere i texten istället.
Så där ja, bra!

FIck ett par sms till med bara text är det stod:

"Äggstra, äggstra! Hörde på radion att polisen hittat en påskkärring med avbruten kvast, kaffebruna tänder och extrema hängpattar, irrandes på motorvägen.Sänd ett sms så jag vet att du är ok!"

Och klassikern:
" Några får den liggande... några får den stående... några får den bakifrån och andra får den framifrån... NÅgra för den hemma och andra på jobbet... men alla blir lika glad när dom får sin första påskhälsning."

Så.
Nu kan vi släppa påsken för i år va? :-D

måndag 12 april 2010

Mina barn tror att jag är skitgammal

Tror jag.

Vid middagsbordet.

Matilda: - Mamma!
Jag: - Ja...
M: - Har du varit med på film?
J: - Menar du en riktig film?
M: - Ja.
J: - Nä...
M: - Men fanns det TV-apparater när du var barn?
J: - Eh... ja. Det gjorde det. Men vi hade bara två tvkanaler.
M: - OJ!!
J: - Läskigt va? Och vet du va? Det fanns ingen barnkanal.

Hennes ögon är uppspärrade av fasa.

M: - VA!?!?!
J: - Nä, jag fick kolla en halvtimma bolibompa varje dag. Efter middan. Sen fick man gå och lägga sig för det fanns inget annat att göra.

Båda barnen stirrar på mig i ren skräck.

J: - Och vet ni mer då?

Skakar på huvudena

J: - Det fanns ingen morgonBolibompa. Alls.

Stirrande skräckblickar.

J: - Och det värsta av allt. Vi hade inte nån video.

M: - Men vad GJORDE du mamma?

J: - Lekte tror jag.

(och hade jävligt tråkigt tror jag oxå)

En rolig blogg

Tycker dock att dom super lite för dåligt. ( läs= den uppdateras lite för sällan)

Alkohol och anteckningsblock är alltid en rolig kombination!

Lite softare än alkohol och filmkamera. Eller hur?

Kolla själva!

Tack brorsan för tipset!

Kom bara att tänka på en grej

När vi var på Depeche-konserten i London, Dinga-Linga och jag... Och var på väg av båten med en massa andra som oxå var på konserten.
Och den killes mobil börjar ringa mitt bland alla människor och han har Crazy Frog som ringsignal och han svarar: " You just made me a total loser, I´m on the Depeche-boat and my phone has Crazy Frog as ringtone..."

Japp. Så var det. Det var väldigt roligt.

söndag 11 april 2010

lördag 10 april 2010

I dag för 13 år sen

Satt Nettan och jag och hängde på pianobaren. Vi var väldigt färdiga med pianobaren och hela jävla stan men flyttlasset skulle inte gå förrän i augusti och vi behövde nåt att slå ihjäl tiden med.
Så det var Nirvana-kväll på Pianobaren och vi hängde där lite hånglöst och drack bärs. Vi kände ALLA som var där. ALLA som jobbade i baren. Och ALLA som stod på scenen och spelade Nirvanalåtar.

Utom den där snubben med tovigt hår som, om det inte var för att vi misstänkte att han var 17 bast, var den snyggaste vi sett i hela stan. Någonsin.
Och han satte sig lite snett bakom mig och snackade om typ Skurt. Totalt wasted på mig som aldrig haft tv3. Men jag blev glad över att han sa nåt totalt oväntat.

Men jag var ju inte intresserad SÅ. Jag skulle ju flytta till Göteborg och leva livets glada dagar.
Och OM. Jag menar OM jag skulle ha nån kille nån gång i framtiden så skulle han vara en ordentlig en. Ett jobb vore bra om han hade. Och gärna fick han vara minst 30. Och han skulle verkligen INTE spela i ett band.

Så nån tovhårig snygg yngling som pratade om random märkligheter och så ut som att han åt och drack sitt band. Han skulle det INTE vara.

Men så stod han där utanför när vi skulle gå hem och sög in kinderna och vi var ett gäng så det var lixom ok att dra med honom på efterfest.

Och han hängde med och somnade på min soffa.

Sen blev han lixom kvar.

Idag är det 13 år sen den där kvällen.

Sen dess har vi fått 2 fina ungar, en ganska rostig volvokombi, en sommarstuga men vi har fortfarande inte blandat våra skivor. En ganska lagom kombination tycker jag.

Låten är till dig Magnus. För att du fick mig att älska Verve och att du hade den här attityden när vi blev ihop. (du har den fortfarande lite fast på ett mer ödmjukt vis och det älskar jag)

Tack för du finns!

fredag 9 april 2010

Min dotter och hur hon skaffar sig vänner

"- Mamma, vet du vad jag gjorde idag?!
"- Nä."
"- Så här!"
Hon drar ner brallorna, vänder röven till och vickar glatt på den samtidigt som hon gnolar en glad sång.

"- Jag gjorde så här till John idag. På toa."
"- Eh... Jaha... Varför gjorde du det?"
"- För jag tänkte att han kanske ville vara min vän."

Sånt är ok när man är 5. Vi måste ha ett snack om hon fortsätter skaffa sig vänner på det viset när hon är 15...

Om en tjej som jag känner som är från Dalsland

Alltså så där riktigt rå-mycket från Dalsland.

Hon dyker upp överallt.
När jag gick på gymnasiet så delade hon lägenhet med mina vänner. (dom var oxå från Dalsland) Och hon var den galna tjejen som gick estetiska linjen och var den som hennes room-mates varje dag berättade skrönor om. De spärrade upp ögonen och berättade senaste grejen hon gjort. Jag minns tyvärr inte exakt vad hon hittat på men jag minns deras uppspärrade ögon.

Några år senare stod jag på en bakgård och väntade på att killen som bjudit oss på efterfest skulle komma hem.
Då kom hon vandrandes.
"- Vad gör ni?"
"- Vi ska till Håkan på efterfest"
"- Jaha, jag med. Var står ni här för då?"
"- Han är inte hemma än"
"- Nähä. Men fönstret är ju öppet."

Och så hoppade hon bara upp på en soptunna och in genom fönstret och vi kunde börja efterfesten lite innan Håkan kom hem.

Sen var hon visst vän med min vän Helena. Och dök upp i Thailand när Helena minst anade det. Helena hade en likande historia om hur hon dök upp på en strand mitt i natten. Eller nåt. Eller om det inte var Thailand... Kan ha vart nåt annat land i världen förresten...

När jag trodde jag glömt henne så dök hon upp som kompis till min kompis.
Så när jag precis fått barn så fikade vi lite. Och min förlossning var inte hälften så knäpp som hennes första var, det tog udden av mina egna skräckupplevelser lite.

Och när man frågar henne hur hon mår så får man alltid en invecklad historia om när hon var på pressbyrån mitt i stan med alla barnen och skar sönder ett finger på en glasruta och inte fick en servett ens av tjejen som jobbar i kassan fast det var deras trasiga glasruta. Samtidigt som barnen rev stället och hon tappar bort alla sina värdesaker. Eller nåt annat. I samma stil.

Nu är hon en seriös karriärtjej med tre ungar och hus.

Men jag vet att när man minst anar det så kan hon - när festen är lite för stel, ta sig en klunk ur spritflaskan och direkt efter en klunk ur slödricken och när nån kommenterar det så säger hon:
"-En gång raggare - alltid raggare!"
Jag har hört att det är sant från en säker källa.

Jag hoppas vi fortsätter springa på varandra Anna-Sara. Tills vi blir gamla tanter... Jag gillar dig!

torsdag 8 april 2010

Sms-konversera


Sms makar emellan...

22.09 Hon: " Fan, jag har så jävla roligt! Lutar åt att skolka i morgon och komma hem SENT i kväll"
22.11 Han: "Ok, du gör som som vill, det har du alltid gjort. Akta dig för grådvärgarna, vildvittrorna och helvetesgapet bara."
22.12 Hon: " Det är lugnt, jag ser allt härifrån utanför på avenyn."

23.10 Hon: " Gud, vi börjar bli riktigt fulla här nu. Alla har sagt jag älskar dig och alla säger att att alla är bäst på jobbet. Kommer nog hem snart"
00.04 Hon: "Är hemma inom en timme så jag kan ta nattbussen"

01.45 Han: " Var är du?"
01.47 Hon: " Oj, förlåt, det blev shottar visst. Jag ska gå strax"

02.27 Han: " Nu får du komma hem"
02.29 Hon: " Är du arg?"
02.30 Han: " Nej, men jag kan inte sova när du inte är hemma"
02.31 Hon: " Sitter och väntar på nattbussen på vasaplatsen den ska komma när som helst"
02.34 Hon: " Den gick visst bara på fredagar (DOH!) Tar en taxi."


Undrar hur folk står ut med mig egentligen...

Gårdagens värsta skratt

Var väl ändå historien som min jobbarkompis berättade.
Jag lovade att inte skriva hennes namn om jag fick berätta vad hon gjorde.

Hon hade, när hon åkt tredje gången med Norge-färjan, gått till receptionen och begärt att få sina pengar tillbaka.

"- Jag vill reklamera den här resan!"
"- Varför det?"
"- Men det här kallas för knull-båten och jag har inte fått knulla en enda gång! Det är tredje gången jag åker nu och det har inte hänt nåt på nån resa! Ni håller inte vad ni lovar. Jag vill ha min pengar tillbaka!"

Personalen låg tydligen bakom disken och vred sig av skratt.
Det hade jag också gjort.

Och min arbetskompis har inte åkt med den båten nåt mer vad jag vet.
Det var ju ändå ingen idé...

onsdag 7 april 2010

Ska ut med tjejerna på jobbet!

Så nu hinner jag inte blogga idag:-)

Ska bara föra över lite pengar sen så måste jag rusa!

Kanske blir det mycket skoj att blogga om i morgon, eller vad tror du Becca?

tisdag 6 april 2010

En grej jag blev påmind om ifrån det förflutna

Var igår när jag var hemma hos pappa och dom och min lillebror pratade om sina bandkompisar. Och att dom var lite hopplösa och hade det lite stökigt och inte tvättade sina kläder och inte köpte toapapper.

Det var ju sådär det var när man hade flyttat hemifrån.

Jag kom på att jag hade som princip att inte köpa toapapper. I flera år.
Ja, det var inte det att jag inte använde toapapper.
Jag ansåg bara att det var onödiga pengar att lägga ut som man kunde lägga på öl istället.
Så jag stal det istället. På krogen.
Jag ansåg mig ha rätt till det då jag la så mycket pengar i baren jämt.

Bästa sno-stället var på pianobarnen, på toan nere i resturangen, vid garderoben. När ställde dom rullar uppe på lampan jämt.
Jag snodde dom alla noggrannt.

Det var tider det.

Pisshumör

Kom till skolan i morses med värsta sämsta humöret.
Satte mig på min plats med ett fräsande.
"- Är det nån som har ett tuggummi?
Malin slängde fram ett.
"- Fuck vad dåligt humör jag är på... Och mensig som satan är jag"
Rotar i väskan.
"FUCK!! Jag har inte nåt.. vad heter det (letar efter tamponger) vad fan heter det? Såna man stoppar upp...."
Karolin: "-Vill du ha nåt att stoppa upp? Jag har flera storlekar?"
Hon räcker fram 2 olika tampongpaket som om hon typ bjuder på cigg.
Malin: "- Ta inte fel nu, så du stoppar fel grej i fel hål."

Det är skönt när man lärt känna varandra när man går i samma klass. Så man inte behöver göra sig till.

måndag 5 april 2010

Från mamma

Mamma skrev följande på fejjan:

"Barnvakten hette Anette och var dotter till "Hänt i veckan". Hon åkte till London och allt blev väldigt konstigt om man frågade hur hon hade det eller så. Det enda man förstod att det var något riktigt skumt. Så efter några år, när alla slutat undra. kom hon hem. Det var en tyst flicka och hon var inte mer talträngd nä...r hon kom hem. Så ingen vet vad som hände.... nästan stoff till en bok eller puss mamma"

Så nu vet ni det...

Min gissning är att hon träffade Kiss och såg dom utan smink...

Vad tror ni?

söndag 4 april 2010

Barnvakt

Fick lite mer skriv-inspiration...

Vi ska på fest ikväll. Mangan och jag. Det stod i inbjudan att barn inte fick komma med för att det skulle skjutas med champange-korkar. (hur i helvete stavar man till champange? Stavas det så, skumpa lixom?)

Iaf, så ska vi prova en ny barnvakt. Jag har förberett barnen att det kommer en snäll busig tjej hit som ser tuff ut. Det gillade dom.

När jag var barn hade jag en barnvakt ibland dom hette Lynn. Hon hade rött hår och var supertuff.

Ibland passade Martin och en tjej mig, kommer inte ihåg vad tjejen hette men hon bodde några hus ifrån mig och älskade Kiss helt löjligt mycket. Min kompis och jag brukade typ stalka henne för att hon gilade kiss så mycket. Vi hade aldrig hört kiss men vi förtod att det var The shit.

Magnus mamma hyrde en barnvakt från kommunen en gång. Men aldrig igen. Hon hade använt ett par av hennes gamla trosor (barnvakten använde alltså mammans trosor) till trasa. Hon tyckte typ att trosorna var gamla och ändå skulle kasseras så dom kunde gå som trasa.
Vet inte vad som är värst. Att ta någons trosor och anse att dom är för slitna för att användas, utan att fråga personen först.
Eller att överhuvudtaget använda gamla trosor till trasa. Ewwwww.
Eller att överhuvudtaget vilja TA i någon främmande människas trosor som du anser är för jävla slitna så man inte ens kan ha dom på sig mera...

Och dessutom vara anställd av kommunen.

Jag har fixat en fyllechaffis oxå. Men om fyllechaffisar kan man blogga mera och det hinner jag inte just nu!

Kram på er!

Team Fifty


We aim to please...

Tänkte det var dags för en bild... Här är ifrån kommande Eclipsefilmen.
Visste får man lust att sitta vid en eld och lyssna på indianlegender... Bland annat:-D

Ha en fin påskdag kära läsare!

lördag 3 april 2010

RL is calling on me

Har precis läst alla 79 kapitel av Master of the universe.
Ja inte på en gång alltså. Men det har tagit en stor del av min tid på sista tiden...

Om nån inte vet vad jag pratar om så är det en fanfic som man kan läsa på Twilighted.
Hon som skriver har ett underbart sätt att göra små kommentarer på slutet av varje kapitel.
Typ när dom fick till det första gången så skrev hon: "I´m going to lay down in a dark room now"
Underbart.

Och när hon inte har tid att skriva och uppdatera så skyller hon på att RL har tagit för mycket av hennes tid. Jag älskar sånt! Jag älskar när man tycker att Riktiga Livet tar för mycket av ens tid som man kan tillbringa i fantasin...

Jag är en nörd. Jag vet det och jag är väldigt nöjd med att vara en nörd.

Nu har jag fått Dinga-Linga att börja läsa oxå. Känner mig lite som att jag räckt över lite knark till en knarkare som inte ens vet att han är en knarkare.

Vad svamlar jag om?
Kanske var det nåt från början om att jag kom på att jag inte bloggat idag och det beror på att mitt RL har krävt en massa av mig. Socialt liv. Det var trevligt det med:-) Jag kan klara mig där ute. Oxå.


om nån undrar (läs min mamma) så är fanfic egenskrivna böcker av fans till "riktiga" böcker. Alla karaktärer som finns i riktiga böckerna finns med men deras personligheter brukar vara jävligt tillskruvade.)

(och vi idioter som läser det är oxå rätt tillskruvade. Och utrycker oss typ så här:" Nä, den gillar jag inte, det var för lite lemons" Eller: "Men jag gillar såna där Edward är uppfuckad och angstig....")

I am going to lay down in a dark room now...

fredag 2 april 2010

Långfredag. Yeah, I remember how Långfredag used to be like...

Ärligt. När började alla affärer ha öppet jämt.
Alltså, nyårsdan, julafton. Långfredan.
Det är totalt wasted på mig. Jag tror ändå att det är stängt.

Fast idag gav jag mig ut på en liten tur för att köpa mjölk och kaffe. Var helt säker på att det var stängt överallt. Men, Undergången var öppen. Halv 6 på kvällen till o med.

Är jag ensam? Är inte alla som är lika gamla som mig och äldre säkra på att det inte är nåt öppet så man går ändå inte och handlar.

(Notering: 421 har tväröppet på julafton, men om du är ute efter att köpa tomtemask så kommar du noll. Eh, jag vet för... för... för EN KOMPIS, just det en kompis hände det den här grejen)

Det kommer till o med ut kvällstidningar på långfredan. MED fredagsbilagor.

Jag var så klart tvungen att köpa en bara för sakens skull.

Och gick hem och tänkte att det var en engångsföretelse. Nästa år är allt som vanligt och tvärstängt igen.

Kedje-sms vid högtider

Jag skickar aldrig vidare ett kedje-sms, eller ett kedje-mejl, spelar ingen roll hur många cancersjuka barn som dom än hotar kommer att kolavippen om jag inte gör det.

(det kan hända att jag skickar vidare ett och annat mejl med roliga kort på idioter som har däckat i konstiga ställningar. Jag får dessa oftas av Gullan av nån anledning... Fast det räknas väl inte som kedje-mejl mer som internetfenomenet:"sprid bilder på idioter till så många du kan")

Men iallafall.

När det är jul. Eller nyår. Eller påsk.
Då skickar jag gladeligen iväg både det ena och det andra som jag varken formulerat eller ritat själv. Ofta får man samma grej tillbaka oxå.

Idag har jag hjälpt till att sprida en konstig bild på en tecknad gubbe om tappar sin pung. Mycket moget.

Och väldigt roligt när man får svar som typ: Tack! Men vem är du? Hehe. En anonym pung-hälsning sådär på långfredan. Det piggar ju upp vem som helst.

Har du fått några konstiga kedje-sms idag?
Vill du att jag ska skicka en tappad pung till dig?
Säg bara till:-D

Tack till Brorsan för blogg-tipset! Kram och puss på dig!

torsdag 1 april 2010

Ok, en spökhistoria till...

Tänkte på den här händelsen idag oxå när vi pratade om att repa vårt teaterprojekt vi ska göra i skolan.
Vi skojjade om att vi fick lov att vara i den lokalen dygnet runt och jag kom och tänka på när jag var med och satte upp Jesus Christ Superstar.
Vi repade i ett gamalt hus där det även fanns replokaler och en fritidsgård. Jag brukade ha en replokal där med mitt band och alla jag kände hängde där. Om dom inte spelade så brukade dom bara vara där.

Iaf, så hade vi en stor teaterlokal där vi som skulle sätta upp musikalen.
En dag kom alla instrument och ljudanläggning dit. Vi hade hyrt det på nåt sätt och det var jävligt dyra grejer så vi skulle sova där på nätterna för att vakta grejerna. Det var lite dåliga lås på dörrarna.

Jag och brorsan erbjöd oss att ta första natten.
Det var rätt mysigt. Jag tror vi åkte hem till morsan och åt middag och sen åkte vi ner.

Vi hade luftmadrasser och la oss nånstans mitt på golvet bland sladdar och skit. Snackade väl lite och sen somnade vi gott.

Mitt i natten vaknar jag av att jag känner mig iaktagen.
Bredvid mig på golvet sitter en kille på huk och tittar på mig. Han har långt ljusblont hår och jag tänker först att det är min kompis Niklas. Jag tycker det är lite konstigt att han har kommit in där för att sätta sig och kolla på mig mitt i natten. Men sen ser jag att det inte är Niklas. Och att personen intill mig inte ser riktigt verklig ut. Jag kan inte förklara hur men det är något övernaturligt över honom.
Jag känner ändå att han inte vill mig illa, att han är där för att han vill mig gott och är min vän.
Så.
Jag vrider mig långsamt, långsamt så jag ligger på andra sidan, med ryggen mot honom och så somnar jag om.

På morgonen berättar jag allt för min bror.
Som såklart berättar för alla att jag har sett ett spöke.

Gissa om det var många som INTE ville sova där och passa grejerna.
Och en hel del som ville sova där för att dom ville det...

En skum skum grej som hände mig en gång

Idag har vi bara haft en massa teater och drama och dans i skolan. Hjärnan känns som skumgummi... In a good way.
All kreativitet får mitt huvud att spinna igång och jag får upp en massa gamla minnen som kanske kanske nån tycker är kul att höra om...

På teaterlektionen gjorde vi en övning där vi satt och berättade en saga genom att alla sa en bit var. Ni har säkert gjort det nån gång så ni vet hur jag menar.

Iaf. Sagan vi berättade fick mig att tänka på en gång för ... eh, rätt länge sen. Jag tror jag kan ha gått på gymnasiet. (alltså var det kanske 6-7 år sen...)

Jag och killen jag var ihop med då var ute i skogen med mina hundar. Vi hade tagit bilen en bit bort från där vi bodde för jag blev sugen på att kolla in ett ställe dit jag brukade gå med mina föräldrar när jag var liten.
Det var en gammal skjutbana och bakom den fortsätter vägen in i skogen. Dit gick vi. Det var en ganska fin dag har jag för mig. Solen sken och fåglarna kvittrade i skogen. Hundarna sprang lösa, minding there own buisness.

Efter en stund kom vi till en liten glänta och vi satte oss i solen och vilade lite. Hundarna sprang runt, det var varmt och skönt och vi satt och snackade lite.

Plötsligt så ändras hela stämningen i gläntan och skogen runt omkring. Solen gick i moln, det kändes ruggigt och kusligt.
Det gick helt oförklarligt kalla kårar utför ryggen på mig och det var som att vi var iaktagna.
Men det som var riktigt äckligt var att det helt plötsligt var fullt av flugor överallt. Först var det några få, sen fler och fler och så kryllade det av flugor bara. Det var som att dom kröp upp ur marken. Hundra, tusen stycken.
Allt hände på bara några minuter.
Hundarna kom springande och verkade nervösa och vi tittade på varandra och bara kände att den här platsen var så jävla läskigt.

Vi tog hundarna och sprang.
Jag har aldrig åkt tillbaka dit igen.

Vad tror ni att det var som hände?
Var kom flugorna ifrån?

Har bestämt mig för att sluta blogga

April april!

Hehe....