Dear karma, I have a list of people you missed

måndag 31 maj 2010

Dagen kommentar

På jobbet.
Linda och jag äter middag med dom som bor på mitt jobb.
Jag berättar om vår teater i skolan. Linda berättar att dom satte upp Grease i hennes klass i gymnasiet.
-Jag spelade han som John Travolta spelar.
-Coolt...

En stunds tystnad
Så säger jag:
- Var det lite ont om killar i eran klass eller, var det därför du spelade kille?
- Det fanns INGA killar i vår klass.
- Ok. Inte i min gymnasieklass heller.
- Vi hade EN. I två dagar. Men en rast så sa han: " Jag ska bara gå ut och ta en holk och så kom han aldrig tillbaka.

Jag dör av skratt.
Ridå.

Dagens tvångstanke

Är nog den värsta jag haft på länge...
Igår stod jag på en stege och klippte döda grenar på äppleträden. Hela dagen. När jag kom hem och la mig i sängen hade jag muskelminnet av knipset med sekatören kvar i handen. Hela tiden.
Och plötsligt dök den äckliga äckliga tanken upp:
Om man skulle ta sekatören och knipsa av hälsenan så skulle det nog kännas exakt samma i handen som när man knipsar av en lagom seg gren.

Precis när jag tänkt det höll jag på att dö av äckel.

Sen blev jag att jag inte var kvar på landet och att det inte finns några sekatörer hemma i stan. Ifall jag skulle smyga upp i sömnen och få för mig att göra ett sånt klipp i sömnen.
Sen tänkte jag att om jag skriver om det här i bloggen så kanske det kommer att komma en galen psykopat som stalkar mig i hemlighet och gör verklighet av min fantasi. (och då blev det i sig en annan tvångstanke, tänk om jag har en galen psykopat som stalkar mig utan att jag vet det...)

Undrar exakt HUR sjuk jag är.
Och exakt HUR många för många skräckfilmer jag har sett.

söndag 30 maj 2010

Om katter och andra saker

När jag och Åsa skulle flytta in i pappas lilla hus och äntligen få bo själva så vägrade min lillebror fatta att han var tvungen att flytta ut för att vi skulle kunna flytta in.
Jag tror han var typ 2 år eller nåt. Och varje flyttlåda pappa och Gunnel packade så packade han upp den igen.
Till slut tror jag att Åsa och jag fick komma och hjälpa till för att vi skulle kunna komma in i huset.

Nisse stod i badrummet, endast iförd blöja och stack in huvudet i tvättmaskinen. Där skrek han det ända ord han kunde. "Geta!"

Geta betydde Greta och var katten i huset. En av katterna alltså. Det var fullt av dom. Som blev kvar när vi flyttade in. Som om det inte räckte med kattrackarna Åsa och jag släpade med oss.

DOm var överallt. Och gud så dom åt. Ibland fick vi ordna fest så att det blev lite tomburkar att panta så vi kunde köpa kattmat en vecka till.

När alla hade flyttat ut några år senare och alla katter hade hittat andra hem eller hamnat i katthimlen så var bara Greta kvar. Hon kändes ändå lite som min katt. Jag hade kännt henne sen hon var liten så hon rymdes i min hand och jag var kanske 12 år.

Vi trodde alla att Greta var en landetkatt och inte kunde följa med mig till min minietta inne i stan. SÅ vi hade ordnat så att hon skulle få bo kvar i huset med dom som köpt det.
Men så var vi där och städade och jag lovar och svär att Greta bad mig på sina bara små kattknän att ta henne med.
Så jag gjorde det. Och sen följde hon mig vart jag än drog. Vi bodde i 4 olika lägenheter i Trollhättan och hon var så nöjd bara hon fick vara med mig. I ettan bakom musikskolan var hon utekatt och låg ofta och gonade sig på kullerstenarna på kungsgatan utanför.
Om det var midsommarfest eller nåt annat skoj i nåns stuga nånstans, så packade jag bara med henne i min kattbur och hon hängde med. Det fanns inte en chans i helvetet att hon skulle dra nånstans.
Sen flyttade vi till göteborg och blev sambos med Nettan och Sture. Det var lite tufft för stackars Greta för Sture var en Bullie måste jag säga. Fast han kunde väl inte hjälpa det kattskället.
Till sist hamnade vi här på Pennylane och det var här hon levde tills hon en sen kväll fick en blodpropp och var tvungen att avlivas knall o fall. Det var den 15 december 2003 och jag tror att hon blev 18 år gammal. Det är det längsta jag har varit vän med någon.

Jag skriver det här till dig Åsa. För jag vet hur ledsen man blir när katter dör.
Jag vet att Greta och Attacken springer runt i katthimlen nu. Eller hur?

Kram Älskling!

Fy vad jag lipar nu. Det är helt sjukt...

En kort liten notering för att kunna skratta igen:

Min Lillebror Nils, hans som stod i blöja och skrek in i tvättmaskinen, rymde på festival i helgen utan tält. Bara så ni vet. Tiden går så sjukt fort...

lördag 29 maj 2010

Om en kärlek som inte rostat det minsta

Jag tror det var 1987 eller möjligtvis 1988.
Det var innan youtube. Innan datorer. Och tom innan cdskivor.
Man köpte sin musik i affärer där man bläddrade bland stora vinyler i backar. Och skivorna var sorterade efter pop rock punk synt och hårdrock. Och sen efter namn. Och man allt skrivet med handskrivna små lappar som tejpats upp.
En skiva var dyr så man fick verkligen vara säker på vad man skulle köpa så man inte slösade bort barnbidraget på nån skit. Det bästa var om alla fick köpt nåt bra så kunde man spela av på svajiga kassetband. Och eftersom det inte fanns några Bandit-kanaler och P3 fortfarande spelade dragspelsmusik då och då så var det inte lätt att vet vad som egentligen LÄT bra. Man fick chansa lite. Köpa sånt som SÅG coolt ut på bilderna i OKEJ.

Åsa gjorde en fet chansning en gång. Och kom hem med en platta med Hanoi Rocks. Dom SÅG coola ut. Grymt coola. Vi älskade glammet och sminket. Åsa brukade på den här tiden sätta sig upp i sängen ,sträcka sig efter sin multipack ögonskugga och börja sminka sig det första hon gjorde. Sen drog hon på sig ett par sebrarandiga tights och nåt annat i samma stil, vinglade ut mot busshållplatsen i mörkret där vi varmrökte en röd prince till frukost och när bussen kom var vi lagom yra och illamående av nicokicken.

Iaf. Vi satt i hennes rum och lyssnade. Noga. Och fan om det inte var bra ändå.

Det var bara jävligt synd att dom slutat spela. Vince Neil hade redan kört ihjäl trummisen. Men what the fuck. Och fuckit att sångaren spelade saxofon ibland. Han var jävligt snygg så han kunde få göra det.

MÅnga många år senare.
Hanoi Rocks har återförenats och ska spela på lilla scenen på Sticky. Åsa och jag trampar nervöst i baren. Jag tror att vi är närmare 30 båda två. Vi har köpt hundra öl för att lugna nerverna. Hur ska det bli? Andy mcCoy har fan supit tills han fått träben...

Jag smiter på toa. När jag är på väg tillbaka och har gått upp för den lilla trappan och ska svänga upp för den stora trappan så står han där. I motljus. I dörröppningen till hårdrocksrummet. Min flickrumsplanshidol. Micheal Monroe. I perfekt tuperat hår och glamsmink.
Mitt hjärta stannar för ett par sekunder och jag har inte en aning om vad jag ska säga. Så jag säger ingenting och springer upp till mina vänner.

Har ni inte nån lust att kolla på Melodifestival i kväll så kolla in The Real McCoy om gitarristens bisarra liv.

torsdag 27 maj 2010

Till någon jag känner som hade ett shitty apointment hos gynekologen idag

Saker jag hört när jag legat i en gynstol:
(Av dom som ska in och rota)

"- Idag har vi en student med."
(kul för den... eller?)

"- Ops, vi tappade visst provet, vi måste göra om det."
(ja, jag fattade det när det skramlade till)

"- Eftersom din tid blev felbokad så har vi inte kunnat värma upp instrumenten än."
(ja, jag känner det, men ärligt, förvarar ni skiten i frysen annars eller?)

"- Vi ska bara skrapa bort en liten bit hud inne i ditt urinrör, det brukar knappt kännas."
(nähä, säger du det, ja om man jämför med hur det kommer att kännas när jag sparkar dig på näsan om en liten stund, ska bara få loss mitt ben som har somnat i den här jävla bengrejen)

Och.

Saker som man är rätt nöjd över att höra när man ligger där och vresar:

"-Idag har vi en student med."
Till studenten:
"- Är det ok om du bara tittar på idag så kan du börja göra undersökningar i morgon?"

(eh, om ni skulle få för er att fråga mig som ligger här och spretar med benen, så är det HELT ok.)

Och så klassikern:
"- Nu ska jag bara ringa på min kollega som behöver hjälpa mig att hålla."
(ok, nu känns det som att jag ångrar att jag sa att allt var ok för fem sekunder sen. Exakt VAD ska ni stoppa in som ni måste var två fullvuxna kvinnor för att HÅLLA?)

Och så har jag en vän som blev väldigt yr när hon hade tagit ut en spiral och skulle stoppa in en annan:
"- Förstår du nu att du inte har någon spiral inne? Du var väldigt blek och borta där en stund. Vill du att jag ska skriva en lapp om att du inte har något skydd just nu?"

Tada! Känns det bättre vännen?

onsdag 26 maj 2010

En pyttipaanaa

I Trollhättan finns ett varuhus som heter Oden. När jag var barn fanns det en rätt sunkig resturang på övervåningen som hette MacSweden.
Mamma och jag brukade köpa grillkorv och pommesfrittes där när vi var på våra tvågångeromåret klädköpsturer. (Fodrade manchesterbyxor till vintern och till sommaren vetifan)

En vän till mig strosade runt på Oden just den dagen när det skulle hållas en tyst minut för Olof Palme. När han hade blivit skjuten alltså.

Hela Oden var tyst och rätt så stilla.

Fast från övervåningen hördes från MacSwedens högtalarsystem, med grov brytning,

- En pyttipaanaa!

tisdag 25 maj 2010

Om en dröm

En gång drömde jag att jag var ihop med Marcolio.
Alltså, det var inte nån snuskdröm, han var min Pojk-vän.
En jätterar och omtänksam pojkvän. Helt gullig.

Jag vaknade med en konstig känsla av att jag var förälskad i Marcolio. Jättejobbigt och lite äcklande.

Det var flera år sen men när jag ser honom på typ tv så känns det lite jobbigt.

Det roligaste är att jag en gång bekände denna dröm för en vän. När jag var ganska full. Och hon bekände att hon har drömt samma sak. Om samma snubbe.
Är inte det skumt?

Har du drömt att du vart ihop men nån konstig kändis?
Please tell me!

måste såklart bara

Water for Elephants


Heter filmen som Patten spelar in just nu ifall ni inte visste det.
Handlar om en circus för typ hundra år sen.
När jag gick förbi bokhyllan med dammsugaren förut så fick jag ett infall och kollade upp på en bok som stod där längst upp. Fan, tänk om det är den boken som heter Water for elephants på engelska. Och visst var det så! Den boken är jättebra. Läs den med en gång. Eller kanske vänta tills du får sommarlov eller semester eller nåt.
Den här upptäckten gjorde min dag:-D

ps boken heter på svenska: Bröderna Benzinis spektakulära cirkus

Edit till föregående inlägg

Jag blev påmind om VARFÖR jag började grina när jag vi passerade Lilla Göteborgsvarvet...
Det var ett barn som sprang för LIVET, alltså gjorde sitt LIVS PRESTATION.

Och Ramlade.

Sånt är sorgligt och värt att gråta över.
Speciellt om du är smällgravid och hormonad.

måndag 24 maj 2010

Ett annat göteborgsvarv

Året efter det där jag skrev häromdan...

Det var nog dagen efter riktiga varvet tror jag. Magnus och jag var på slottskogspromenad, Matilda låg i min mage och jag var sjukt hormonig.
Vid Slottskogsvallen gick precis startskottet för Lilla Göteborgsvarvet eller vad skiten kan tänkas heta. Det var en massa barn som sprang i alla fall och jag och mina gravidhormoner började storböla. För att barnen var så söta där som sprang.

Ja, testa själv hur o-labil du blir när du är på smällen?!

lördag 22 maj 2010

En annan gång när det var göteborgsvarvet

SÅ fastnade vi i kollektivtrafiken och höll nästan på att missa Marcus och Emelies bröllop. Shit, får blodtryckshöjning bara jag tänker på det!
Det är viktigt att kolla om det går spårvagnar, dagar som denna. Speciellt om du ska var vittne på dina vänners bröllop.
Bara ett tips så där.

Det var en väldigt rolig dag, den där dagen för sju år sen förresten. (och jag vet att det var ett par dar sen det var rätt datum... men jag blev sugen på att skriva det här just idag)

Nu ska jag fortsätta packa för dagens torppremiär!

Puss på er!

fredag 21 maj 2010

Hemma hos oss just nu

Pågår en fotbollsmatch i hallen. En av spelarna tog just time-out för att han blev bajsnödig. (det var den minste av spelarna)
Jag snor åt mig lite datortid och det är alldeles underbart att det är fredag.

torsdag 20 maj 2010

Isos överlevnadstips del 2

Om du ska åka på festival.
Packa då med dig ett svart nagellack.
Du blir inte bara tuff, det gör även att skiten under naglarna inte syns. Speciellt bra om du inte har tänkt slösa tid ifrån seriöst öldrickande till att gå och tvätta dig.

Om att cykla

Jag har börjat cykla till skolan varje dag.
I morses var det som att cykla i en storstad på en semester. Det doftade helt underbart genom slottskogen och det var som att hela naturen ångade som en regnskog.

Det var så varmt att jag kunde cykla i bara sommarklänning, inspirerad av en tjej med jättefin afro som cyklade framför mig. Alltså jag tog av mig koftan för att jag tänkte att om hon kan cykla i bara klänning så kan jag det med.

Vet inte vad jag svamlar om. Dinga-Linga sitter här intill och tittar på gamla roskildekort och jag är helt slut i hjärnan.

Varje morgon när jag cyklar så tänker jag på min fina Pochahontas. Som inte bara tycker att cykla, det gör man INNAN man tar körkort och sen aldrig mer. Men sen började hon cykla ett tag igen och då hade hon kört så mycket bil att hon alltid växlade ner när hon skulle svänga...

tisdag 18 maj 2010

Dagens största garv

Förlåt Sara, men jag måste blogga om det här.

Sara och sitter i köket och dricker kaffe. Jag har precis kommit hemcyklande och möts av Sara och henne ungar som röjer loss med mina ungar. Magnus lagar mat och vi dricker kaffe då. Och pratar om galna festivalminnen.
Sara börjar meningen...
- Jag fastnade en gång på Roskilde.

Jag har ingen aning om VAD hon fastnade I men jag har redan exploderat av skratt.

- På en toalett, fortsätter hon. Du vet dom är ju så små och lixom korta toaletterna där.

- Ja, jag vet!

- Så när jag reste mig upp så ramlade jag framåt och fastnde dubbelvikt.

Hon visar hur hon ligger med ryggen fram emot dörren. Som en ostbåge.

- Det är som såna där kedjemejl som folk skickar runt med fulla snubbar som däckat i konstiga ställningar, säger jag.

-Jag vet, jag har fått såna mejl av dig...

Jag tror faktiskt jag kissade på mig lite av skratt.

Stämma gitarrer

Är inte lätt.

För typ hundra år sen, när jag spelade i ett hårdrocksband så brukade våra killkompisar komma upp på scenen efter nån låt och stämma gitarrerna åt oss. Det är sant.

Inte för jag brydde mig direkt, jag spelade ju trummor.

Tänkte bara berätta det. Blev lite påmind idag på gitarrlektionen när vår jävul till gitarrlärare lurade oss att titta åt ett annat håll medan han skruvade på skruvarna så gitarren blev helt ostämd.

måndag 17 maj 2010

Dagens blogg går till brorsan

Den i mitten, brorsan alltså... Jag har en hel hög brorsor! Yay!

Hans band har en blogg. Värd att kollas!

Och så här såg det åt när dom var med på Tram sessions


så det så!

söndag 16 maj 2010

Hur mycket kaffe fick jag i mig idag egentligen?

Kan man undra...
Har hunnit: jobba 12 timmar (och faktiskt vara en ganska effektiv och trevlig arbetare tro det eller ej), nästan göra klart hemtentan, nästan göra klart bilduppgiften, plugga på det som ska komma på seminariet i veckan (och faktiskt fatta vad jag läste!), vara en snäll mamma och då och då hann jag faktiskt sitta och snacka skit med Björn på jobbet.

Det var då fan att jag inte gjorde nåt slags diagram på hur min kaffekonsumtion har sett ut idag. Och bara tanken på att jag tänker på att göra ett diagram av det är kanske ett bevis på att jag har druckit för mycket...

Isos överlevnadstips del 1

Om du är pank och tycker att spolarvätska är en onödig utgift så kan du praktisera detta tips.

Kör så nära bilen framför du vågar och hoppas att den sprutar med sin spolarvätska. Oftast skvätter det över taket och på din ruta. Då kan du passa på att veva med dina vindrutetorkare.
Ren fin ruta. Helt gratis.

Obs detta funkar bäst om det dels är en ny bil framför (de har bättre fjong i sina spolarsprut) och om det är en sån där dag när man behöver spola med spolarvätskan ofta. (tex om det är en solig torr fin dag så är det inte så troligt att bilen framför kommer använda spolarvätskan. Det är mer troligt att den som kör tror att du stalkar honom.)

lördag 15 maj 2010

Tack själv för du finns Malin:-D

Från min facebook-logg häromdan:

"Lotten-hade du inte varit kvinna så hade jag kidnappat dig ..släpat bort dig till nått never-never-Narnia-dröm land...kämpat mot alla riddare som viljat vinna ditt hjärta...kanske kanske vunnit...MEN..vafan du e ju kvinna-"not my style -prefrence in gender..MEN ...diggar dig skarp ändå....dåså!(&din bloppery bloppery blogg)
den 11 maj kl. 20:20 ·


ÅH Malin! Det var nog det snällaste någon har sagt till mig någonsin:-) Tack det samma!
den 11 maj kl. 22:20 · .


Becca: Fan va go hon eee Malin:) Vilken jävla raggkompetens Malin har;) Hade hon varit kille så hade Magnus fått se upp;)

onsdag kl. 17:10 .Lotten Han kanske får se upp ändå!
:-D
ps. Gött för dig att jag inte kom Becca, så kan du sitta på fejjan... ;-)
onsdag kl. 17:25 · .Kommentera...

(Det var den där regniga skitdan när jag inte orkade ta mig till jobbet.)


Malin och jag har mycket gemensamt. Vi har varsinn Viggo, varsinn Magnus, varsinn stuga i Dalsland, och så gillar vi vin och att jobba natt. (det där sista kanske inte i kombination)

fredag 14 maj 2010

finaste frida

Har tillägnat mig ett blogginlägg.

Tänk va du kunde vart en soccermom i New York. Jag är övertygad om att Alby bara är en parantes i ditt liv:-)

Kram och puss

Och jag tror snart att jag ska plita ner Historien om hur nära det var att jag blev lyxfru i Miami...

Den som väntar på nåt gott!

Ett helt vanligt samtal i soffan


Mangan och jag kollar på film. Control. Om Joy Division. I en scen har dom bilden ovan som backdrop.
Följande samtal utspelar sig:
Jag: "-Åh, det mönstret hade jag på en tröja som jag brukade ha när jag tränade förut... Som var din."
Magnus: "- Ja, det kommer jag ihåg."

En stunds tystnad.

Magnus: "- Kommer du ihåg att det fanns ett band på 90-talet som hette Yvonne?
Jag: "-Ja."
M: "- Dom spelade i Trollhättan en gång. Sen var det nån efterfest och jag hade på mig den tröjan."
J: "- Ok."
M: "- Då sa sångaren att han tyckte det var ett sånt coolt mönster. Så jag sa: Vet du att det är Ian Curtis ekg."
J: "-Vadå, sa du det?"
M: "-Ja, och han bara, VA?! Är det, det visste inte jag, fan vad coolt."
J: "-Gick han på det så bara?"
M (nöjd som fan)"- Ja, jag bara ljög rakt av."

En stunds tystnad.

M: "-Alltså, dom körde sån jävla stil du vet, alla var jävligt smala och alla hade svarta kläder och slips och mascara."
J: "- Jag vet."
M: "- Det roliga vara att alla passade i den stilen utan en kille som var med i bandet som var liten och tjock. Och hade glasögon. Han såg typ ut som Göran Persson när han körde den stilen."
J:* Skrattar högt som en häst.*

torsdag 13 maj 2010

Om ni får tråkigt framåt kvällen...

Det kan bli lite segt att vara ledig i längden...

Slå på Öppna kanalen! Det är mycket bra i dag och i morgon.

Åh Öppna kanalen! Måste vara sista utposten för demokrati och mångfald. Bara här kan Etiopiska kyrkan och superfeministerna dela samma plats i etern.

Tack Linn för dagens bloggtips!




Torsdag 13/5

18.30 Maharaji i italienska parlamentets konferenssal
Ett program med Prem Rawat från Inspirationsforum i Göteborg

19.00 TV väst
Ett program från Fria Fantasier

19.30 Tensions of living
Föredrag på engelska av Harold Klemp, Eckankars andliga ledare
Ett program från Eckankars Svenska Satsangsamfund

20.00 Bibelskola
Jean Erik Mårtensson läser Romarbrevet

20.30 Gamla Masthuggspojkarnas spelmanslag del 2
Underhållning med sång och musik från föreningshuset Hälleberget vid Gathenhielmska kulturreservatet
Dokumenterat av Inge Rogesund

21.00 Livets ord
Gudstjänst från Livets ord

22.00 The Time is Now
Kristet program från The Time is Now Ministries

23.00 Muttan, snippan, fittan... om det kvinnliga könsorganet
Dagens tema: fittan. Gäst: Krista Sandberg
Ett program från RFSU Göteborg

22.00 Bergsjöhöjd
När det gäller boende för missbrukare är den gängse uppfattningen att missbruket måste upphöra om samhället ska erbjuda långsiktigt boende och stöd
Irma-Maria Ekström vände på begreppen
Ett program från Promovia

22.30 The time is now
Ett program från The Time Is Now Ministries

23.00 Heteronormen – vad är det?
I det här programmet försöker vi tillsammans med dagens gäst Sandra Dahlén reda ut begreppet heteronormen. Vi får också träffa Johanna som hade behov av att komma ut som heterosexuell samt Ulf som sedan flera år tillbaka lever med fler partners än en
Ett program från RFSU Göteborg
30 min



Fredag 14/5

19.00 A mother’s greatest gift
Predikan med pastor Charles Stanley
Ett program från Hoppets väg

19.30 En inre resa
Ett program med Prem Rawat från Inspirationsforum i Göteborg

20.00 Ny glädje
Ett kristet program från Cymbal TV
Programledare: Kjell Gustavsson

21.00 Prostatacancer
Ett program från Föreningen Prostatabröderna

21.30 Ethio-TV
Predikan med sång om musik från Ethiopian Evangelical Church
30 min

onsdag 12 maj 2010

Dagens tvångstanke

Är en favorit i repris kan man säga...
Jag menar: jag har slutat ha den här tvångstanken.
Men i många år så fick jag ofta tvångiga tankar om att jag var tvhallåa och skulle säga nåt riktigt fel (typ nåt könsord eller så) eller så skulle jag få ett vansinnigt skrattanfall när jag skulle berätta att en jävla massa människor hade dött på nåt tragiskt vis.
Gud så jobbigt det är att tänka på sånt.

Men plötsligt en dag så slog det mig.
Jag kommer aldrig att jobba som tvhallåa, eller nyhetsankar. Det är inte direkt ett jobb som man tvingas att ta, som jurytjänst i USA ( om man bor där) eller så.

Puh.

Om ni vill tänka lite till på den här tvångstanken så läs det här...

Det är svårt att hålla humöret uppe

I längden. Dagar som den här.

Först världens längsta meckigaste dag i skolan. Förstår inte hur dom tänker när dom ska trycka in så mycket det bara går på 2 dagar... Orkar inte even go there...

Sen. Så regnade det nog det jävligaste iskalla helvetetsregn som jag nånsin varit med om. När Brålanda-Karro och jag skildes åt vid Handels så var det inte snack om att stå och småsnacka lite utan det var bara ett snabbt "Iloveyou!" och så cyklade vi åt varsitt håll.

När jag kom upp till Linneplatsen så var jag helt jävla pissevåt om benen och fötterna. Försökte tänka glada tankar att jag iaf hade en fin regnkappa och att det var medvind. Hur ofta har man medvind hem menar jag?

Hann hem och byta om innan jag tog bilen för att hämta barn. Efter hämtningen skulle jag åka till jobbet en snabb sväng och fixa med sommarschemat. Becca satt och väntade på mig som (Dregen på speed).

Hämtade barn nr 1 som varken hade regnbrallor eller stövlar. Vilken otroligt slarvig mamma ungen måste ha. Jag tänkte att det inte var så farligt, hon kunde cykla runt lite på skolgården så länge. Så himla blöt kan hon väl inte att bli.

Yeah right.

Utanför Viggos avdelning var det en sjukt stor vattenpöl så jag fick lixom klänga mig fast på staketet för att slippa det värsta blöta. Som en rätt klumpig spindel. Måste sett fantastiskt roligt åt.

Precis när jag ska öppna dörren och hämta Viggo så ser jag att alla står i hallen och är på väg ut genom skolbyggnaden. Hans fröken pekar att dom ska gå ut andra vägen och Viggo visar glatt att han har nallen med sig i handen.

Jag får klänga mig fast i staketet igen förbi vattenpölen.

Viggo kommer ut och då kommer jag på att han nog har sin cykelnyckel på sitt fack. Hans fröken har redan sprungit bort över skolgården med dom andra barnen och jag vågar inte gå in på avdelningen ifall larmet går.
Så jag får stå där och vänta tills hon kommer tillbaka.
Undertiden hinner Viggo bli helt pisseblöt. Han har inte heller några regnkläder. Herregud, vad har han för en morsa egentligen? Matilda har börjat lipa för att hon vill ha sina vantar, och hon är verkligen HELT pisseblöt.

Viggos fröken kommer, nycklarna finns inte på facket. Jag försöker ringa Magnus men han svarar inte. Till slut bestämmer jag mig för att bära cykeln in i bilen. Men. Den är fastlåst i staketet. Jag skriker HELVETE över hela skolgården. Viggo börjar lipa. Matilda försöker ge oss massa smarta ideer att vi kan låta cykeln stå över natten och han får cykla den hem i morgon. Jag försöker förklara att det är helg i morgon. Fast det är torsdag. Upptäcker att jag står och försöker förklara det där med röda dagar.

Vi ger upp, tar oss till bilen, Viggo somnar i bilen och är helt väck och grinar när vi ska gå över gården i ösregnet.
Alla är stelfrusna, jag ringer Magnus och lipar lite.

Och Becca fick vänta till i morgon med schemaläggningen. Det var nog den värsta utmaningen.

ps. Beccagumman, du vet att jag älskar dig. Puss! (på mun)

tisdag 11 maj 2010

Till er söta läsare

Alltså...
Jag är rätt kass på att säga att jag är så glad för er som läser.
Jag är det! Ni vet det va?! Jag är rätt kass överhuvudtaget på att säga när jag blir glad över saker och ting. Och riktigt kass är jag på att ta emot beröm.

Men det går nästan inte en dag utan att någon säger nåt snällt om att jag har skrivit nåt bra eller roligt eller att dom skrattade högt eller... vad får jag allt ifrån?

Ifrån er såklart. Kära sötaste vänner.
Det är ju ni som ger mig inspiration till att skriva saker varje dag. Hade jag inte haft så fina vänner så hade det inte blitt nåt bloggande.

Ni är bäst bäst bäst. Och jag är så glad för att ni finns där ute i era datorer.

Gud så jag smörar. Jag har inte druckit vin, jag lovar.

Kram och puss! Och snart är det 2000 besökare! Det är ju helt grymt ju!

Awesome är vad det är, eller....

måndag 10 maj 2010

Det finns tatuerare och det finns tatuerare

Det fanns en gång en finne i Trollhättan, som var typ stans ända tatuerare. Det var bara därför han fick hålla igång.
Det gällde att gå till honom exakt rätt tidpunkt på dygnet.
Gick man för tidigt så var han för bakis och skakis.
Gick man lite för sent så var han för full och det blev förjävla fult.
Man fick pricka in exakt rätt tidpunkt när han fått i sig en återställare och var stadig på handen och fortfarande visste vad ha höll på mig.

Jag gick inte dit men jag vet folk som gjort misstaget.

Tack Smarties för att du gav mig dagens bloggide:-D!

Tatuering...






1. Igår var jag var hemma hos Matildas kompis mamma som hade gett sin tonårsson en tatuering i studentpresent.
2. Idag hittade jag en tjej som tatuerar som heter Isabella och hennes salong heter Edward.
(3.Ok jag är LIIITE inspirerad av fanficen jag läser just nu... men inte bara därför)

Håller på att googlar efter blommor. Jag vill ha 70-talshippieblommor!

Nåt i den här stilen. Hjälp!

söndag 9 maj 2010

Smeknamn del 3

Mangan och jag har bott här på Pennylane too fucking long.

Vi har namn på allt runt om oss.

Kiosken närmast oss heter Undergången. Torgen heter Axel D (uttalas på engelska), hållplatsen efter vår heter inte Marklandsgatan längre utan Murklan.

Mellan Murklan och Slottskogen finns ett bostadsområde där det en gång i tiden låg en sunkig närlivs som hette Bosses butik. Bosse stängde igen för säkert 7 år sen men fortfarande om nån av oss ringer hem och berättar att vi är på väg hem och man råkar befinna sig där så säger man: "- Jag är snart hemma, jag är vid Bosses butik."

Och i slutet av cykelbanan som ligger längs med Slottskogsvallen, alldeles där Slottskogen börjar, det stället kallar vi "Där Knudde blev överkörd". För att Knudde blev påkörd av en bil där en gång. Inte Överkörd kanske, men det låter lite coolare.
Varför han kallas för Knudde vet jag faktiskt inte.
Nu kom jag på att jag inte ens vet vad han heter på riktigt. Jag tror jag har kännt honom i tio år...

lördag 8 maj 2010

Om hur jag blev vän med Nettan (och hur det kom sig att jag åkte till Roskilde första gången)

Blev så himla sugen på att berätta den här historien när Nettan påminde mig och gamla festivalhångel och andra härligheter.

Det var på den tiden när Nettans och min relation sträckte sig till att jag hejjade på henne på krogen. Det var ju i och för sig rätt ofta eftersom vi båda gick ut flera gånger i veckan...

En morgon vaknade jag i min säng i min lilla lägenhet på vinden av att brorsan ringde och sa att jag fick lov att låna hans bil, det gick bra.
" -Vaddå?" sa jag yrvaket. Idag?"
"- Nä, när du skulle till Roskilde. Det går bra, du kan låna den."
"- Eh... ok, ska jag till Roskilde?"
"- Ja, du ringde och sa det inatt."
"- Jaha. Vem skulle jag dit med då?"
"- Nettan."
"- Skulle jag till Roskilde med Nettan? Men jag känner ju inte ens henne..."

Min brorsa sa inte direkt nåt om det här. Han var, på den här tiden, smärtsamt van vid att jag hade en irriterande förmåga att:
1. Ringa honom mitt i natten för att snacka gojja/ läsa egenskrivna dikter.
2. Dricka på tok för mycket alkohol som gjorde att jag sällan kom ihåg att jag ringt...

Härligt.

När jag vaknat till liv letade jag upp Nettans nummer. Det låg säkert en skrynklig lapp nånstans i min handväska, en sån där från ett block i baren men ölreklam på, där hon skrivit sitt telefonnummer.

Jag ringde upp och vi garvade. Vi hade tydligen bestämt att det vore kul att åka på festival ihop. Och jag hade lovat att fixa en bil.

Jag tror att det här var 1995. Sen dess har vi vart vänner.


ps.
Förstår fortfarande inte hur brorsan vågade låna ut sin pärla till oss dårar. Jag hade verkligen inte vågat låna ut Hjördis till mina brorsor. Fast det är väl mest för att jag misstänker att dom, om möjligt, är ännu tokigare än vad jag var...

fredag 7 maj 2010

Mera om smeknamn

En sjukt rolig Londonresa för några år sen döpte vi oss alla till Anna-Lena. Det kan bli väldigt roligt om alla kallar varandra för samma namn, speciellt om man bor i samma lägenhet en vecka och bara hänger med varann.

Mamma och jag har oxå döpt ställen i hennes hus till olika smeknamn.
Skrubben i köket heter Stefans skrubb, efter den där gången Stefan hade svalt snusen och skulle hitta toaletten fort och råkade öppna fel dörr. När han öppande så ramlade det ut en syskrin och tusen nålar föll ut över golvet. Stefan satt, oerhört tålmodigt med ena handen för munnen och plockade upp alla nålar innan han gick ut och kräktes.

Ena delen av vardagsrummet hette förut Kalla rummet eftersom det inte var nån värme på och bara en massa skräp där inne.

Rummet längst bort, närmast toan heter Spökrummet. För att det har hänt mest spökigheter där.

Vindstrappan borde i rättvisans namn heta Nisses trappa efter den där gången när Nisse gick upp där för att kolla om det spökade och råkade ramla nerför trappan när han skulle ner. Han var i det där odödliga stadiet av fylla som man kan bli så istället för att bli lite skraj i fallet så sträckte han bara ut ena armen och tänkte:
"Stålmannen, jag är Stålmannen. Jag är fan STÅLIS!"

Nisse fick förresten sitt smeknamn första dan i nya skolan av Esko som kom fram till honom och sa: "- Du ser ut som du heter Nisse!"
Eller hur var det Esko?
Egentligen hette han Andreas.

Smeknamn

Jag vet att du inte gillar ditt bloggsmeknamn helt och hållet Brålanda-Karro. Men det är bara kärlek.
Jag älskar smeknamn.
Min mamma hade en massa vänner med underliga smeknamn. Minns inte så många av dom tyvärr. Men sen började hon kalla mina vänner för olika namn. Kent fick heta Ler-pojken efter den där natten då han och Esko råkat köra ut på en lerig åker och det var lera överallt. Helena fick heta Shanghai-Helena eftersom hon var ute och reste så mycket. Rimmerforsbröderna kallas fortfarande för Pojkarna av nån underlig anledning, fast att vi var på deras 40årsfest nyss.
En gång var det tre stycken Lotta i samma keramikkurs. En fick heta Lotta-Maria, en fick fortsätta heta Lotta och en tredje gavs namnet Scarlett. Det kallar vi henne fortfarande, jag har aldrig fattat varför.

Sen var det den där Roskilde-turen när Anna-Maria var med. Vi hade åkte hela natten och släpat tält och skit och äntligen hade vi fått upp ett läger och öppnat varsinn öl. Min hjärna var helt smält av trötthet. Jag kollade på Anna-Maria och sa: "- Du hajjar att du inte kan heta Anna-Maria den här veckan va? Det är helt omöjligt att säga hela det namnet när vi kommer att dricka så mycket öl hela tiden."
-"Vad ska jag heta då?"
En stunds tystnad medans vi drack klunkar av ölen. Tyskarna i tältet på andra sidan gången skrålade, tältdukarna prasslade i vinden och några måsar skrek på avstånd. Annars var det tyst i gryningen.
- "Pamela. Du kommer att heta Pamela."
Så blev det.
I slutet på veckan hette hon bara Pam. Det var allt vi orkade säga.

torsdag 6 maj 2010

Dagens kändisspott

Måste bara säga att jag idag har sett både Henrik Shyffert och Johan Rehnborg på stan.
Ifall nån känner att det vore härligt att TA på mig bara för det så kan ni göra det nästa gång vi ses.

Nu måste jag nog plugga lite....

Rätt svar

På gårdagens röda tråd!

Var såklart: Kändisar jag haft en crush på:-D

De var dessutom i kronologisk ordning ifrån Richard Herrey (hej! jag var typ 10, vem gillade du när du var 10?) och framåt...

Tio poäng och rätt svar till Fia och Ingela H. Bra jobbat tjejer! Priset är en öl som jag bjuder på nästa gång vi ses.

Extratack till Fia för det fina uttrycket Posterkär. Grymt bra.

tisdag 4 maj 2010

Vad är den röda tråden?












Nån som kan gissa?!

Dagens paranoida

Idag när jag tryckte igång Explorer, och den vanliga rutan som uppmanade mig att logga in på MSN dök upp, så la jag märke till att det var ett utropstecken efter Välkommen. Det brukar det inte vara...

Kanske har dom börjat märka att jag inte loggat in där på as-as-länge.

Har ögonen öppna på nästa eventuella förändring...

måndag 3 maj 2010

Länk till Master of the Universe

Finns HÄR!

Man behöver inget lösenord eller konto eller masigt.

Alltså, det är Fanficsens FANFIC.

Hur man vet att något är bra 2010: Folk gör hyllningsfilmer på youtube och fansidor på facebook.

Gud jag är så trött... Läs den här ifall du har samma nördiga smak som mig:-D

Nu ska jag läsa sista kap. i Master of the Universe

För att fira att jag har lyckats deklarera. Tror INTE att jag riktigt fick till det där med Momsen men vem bryr sig, dom ringer väl om dom tycker jag har gjort förjävla fel. Och fan vad glad jag är att jag inte har nån Enskild firma längre. Det är förjävla jävligt med skatteverkets blanketter.

Fan vad jag svär.

Andra saker som hänt idag

Som fick hela klassen (typ) att skratta på sig.
När jag satt i kafét och drack kaffe ur muggen utan att ha muggens lockhål mot munnen. Det forsade ut på sidan, över mitt fejs och över hela mig.
Ännu en anledning att skolka...

Min söte man har försökt laga min cykel hela dagen och han har fortfarande inte fått ihop den. Det började som en vanlig punka men är nu uppgraderat till vad en cykellagare kallar : Code red, "I will fucking kill you if you even try to speak to me right now!"
Jag får nog åka buss ett tag till...

När jag hänger med Brålanda-Karro

Så känns det alltid som det händer en massa sköna saker.

Idag satt vi och drack kaffe i skolans kafé och vi hade inte riktig koll på när rasten var slut. Vi väntade in några andra i klassen som satt och fikade några bord bort. Fast till slut så tyckte vi att det var en väl lång rast och gick och frågade dom andra när vi började igen.
Dom hade tänkt skolka resten av förläsningen och nån sa lite försynt att vi nog skulle bli väldigt sena.

Det vore ju pinsamt att komma försent.
Vi satte oss vid Näckrosdammen istället och avhandlade livet.

Efter att ha pratat om viktiga ting som livet och kärleken och hur det är att gå på folkhögskola så sa Karro:
- Du, ser du den där vita grejen som är nere i vattnet?
- Ja.
- Vad tror du den är till för?
- Vet inte, kanske som man kan stå på när man vill mata fåglarna?
- Men man kan ju lika gärna stå på stranden.
- Ja, jag vet.
- Tror du att den sjunker om man ställer sig på den?
- Jag har oxå funderat på det ett tag. Om den lixom sjunker snabbt, eller långsamt.
- Ja. Tror du att det är meningen att den ska vara där eller tror du att det än nån som varit jättefull och typ tyckt att, kolla på mig, jag ska bära ner den här astunga grejen och slänga den i vattnet.
- Kanske. Eller så typ kommunen.
- Men varför, det är väl ingen mening när man kan stå på stranden.
- Jag vet. Men jag har suttit och tittat på den jättelänge. Hela tiden.
- Jag med. Jag har tvångstankar att jag vill ställa mig på den.
- Jag med!

Sen kom det ett gäng och satte sig på bänkarna intill och rökte cigg och innan vi visste ordet av så rökte dom en massa andra grejer med.
Det är ju fint att man inte verkar se ut som en civilsnut ändå. Och att Näkrosdammen lever upp till sitt rykte som knarkpark....

söndag 2 maj 2010

Jag har sökt sommarkurs...

Fick ett mejl av Luleå universitet idag...

"Hej blivande studenter!
Vi har sett att ni sökt sommarkursen Vampyrberättelsen från Dracula till Twilight vid Luleå tekniska universitet och vill på det här sättet hälsa er varmt välkomna. Så snart vi har fått antagningslistorna kommer vi att skicka ut ett välkomstbrev och detaljerad kursinformation. I början av maj kommer ni att få ett antagningsbesked och då är det viktigt att tacka ja, för att information ska kunna nå er. Detta är särskilt viktigt, då det visat sig att våra sommarkurser lockat väldigt många sökande (vilket är otroligt glädjande!) och vi kommer att ha full huggning med att administrera kurserna. Gör en insats för att skapa goda förutsättningar för riktigt bra sommarkurser: Tacka ja i tid och kursregistrera er sedan enligt instruktionerna så kommer adminstrationen att gå smidigt.
Än en gång: Varmt välkomna till Luleå tekniska universitets sommarkurs om vampyrer!
Vänliga hälsningar från kurslärarna"



Låter näääästan för bra för att vara sant :-D

Familjen Taikon

Jag sitter med min syster och min ena brorsa och pratar. I lilla soffan sitter min mamma, pappas fru och pappa. Ihopklämda.
Brorsan berättar märkliga historier om snubbarna i sitt band. Jag inser att jag har ingenting, ingenting att lära kidsen idag.
Jag försöker prata om nåt seriöst, typ Matildas skolval eller nåt liknande halvtråkigt. Men jag tappar helt tråden när jag hör pappa säga:
- Fick hon cancer i arslet alltså?
Vi syskon vänder huvudena dit som en synkroniserad mtv-dans. Pappa tittar på oss.
-Vad är det? Hon hade cancer i röven. Det är fan inte roligt.
-Nä.
-Och fan inget att skratta åt. Det kan hända vem som helst. Det kan hända dig med!

Jag vet faktiskt inte vem dom pratade om men man ska verkligen inte skratta åt rövcancer. Inte alls roligt att få.

lördag 1 maj 2010

En tandhistoria till

Det var en granne som berättade den här.

När hon gick på gymnasiet och var på fest så ramlade hon och slog ut halva framtanden.
Först grät hon en skvätt men sen tyckte hon det var rätt coolt. Så där som man kan resonera när man är jättefull på fest på landet på gymnasiet.
Det var dessutom Halloweenfest och hon var utklädd till häxa så det passade ju rätt fint att vara halvt tandlös.

Nästa morgon var det inte lika roligt. Vad skulle mamma säga lixom?

Men hon lyckades bli hämtad av mamman på natten och inte bara dölja att hon var full som ett ägg, hon lyckades även hålla överläppen över tanden så det inte syntes att en tand var halv. (Det kanske bidrog till att hålla andedräkten på plats vem vet)

Hon lyckades också att smyga upp nästa morgon, ta sig till skolan, smyga ner till folktandvården intill skolan och få tanden lagad.

Ett halvår senare gick hon med sin mamma på köpcentrumet i Stenungsund och där, i det konstgjorda ljus som är på såna där platser, såg mamman att det var nåt konstigt med tanden.

Jag ska försöka hålla såna här historier kvar i huvudet om mindre än tio år när jag själv har tonåringar hemma...

Om ett par tänder

En gång när jag lärde känna Petri, så var vi med i samma musikalprojekt och höll på med improvisationer i början.
Vi satt och berättade om saker vi gjort som vi skämdes över som vi kunde ha och improvisera.
Petri berättade en sorglig historia om när han stod och kollade på en konsert och det kom fram en tjej till han och hans kompis och frågade om dom tog emot henne om hon stagedivade.
Dom lovade att göra det.
Men sen så stod dom där och drack bärs och glömde bort det.
Och tjejen om farande och for i golvet och slog ut båda framtänderna.

Många år senare berättade jag den här historien för några vänner. Vi var i England och drack drinkar och skulle snart ta tunnelbanan in till SOHO och göra dumheter.
När jag berättat klart så sa Anna-Lena:

-Det var jag. Jag var den där tjejen.