Är en favorit i repris kan man säga...
Jag menar: jag har slutat ha den här tvångstanken.
Men i många år så fick jag ofta tvångiga tankar om att jag var tvhallåa och skulle säga nåt riktigt fel (typ nåt könsord eller så) eller så skulle jag få ett vansinnigt skrattanfall när jag skulle berätta att en jävla massa människor hade dött på nåt tragiskt vis.
Gud så jobbigt det är att tänka på sånt.
Men plötsligt en dag så slog det mig.
Jag kommer aldrig att jobba som tvhallåa, eller nyhetsankar. Det är inte direkt ett jobb som man tvingas att ta, som jurytjänst i USA ( om man bor där) eller så.
Puh.
Om ni vill tänka lite till på den här tvångstanken så läs det här...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar