Så känns det alltid som det händer en massa sköna saker.
Idag satt vi och drack kaffe i skolans kafé och vi hade inte riktig koll på när rasten var slut. Vi väntade in några andra i klassen som satt och fikade några bord bort. Fast till slut så tyckte vi att det var en väl lång rast och gick och frågade dom andra när vi började igen.
Dom hade tänkt skolka resten av förläsningen och nån sa lite försynt att vi nog skulle bli väldigt sena.
Det vore ju pinsamt att komma försent.
Vi satte oss vid Näckrosdammen istället och avhandlade livet.
Efter att ha pratat om viktiga ting som livet och kärleken och hur det är att gå på folkhögskola så sa Karro:
- Du, ser du den där vita grejen som är nere i vattnet?
- Ja.
- Vad tror du den är till för?
- Vet inte, kanske som man kan stå på när man vill mata fåglarna?
- Men man kan ju lika gärna stå på stranden.
- Ja, jag vet.
- Tror du att den sjunker om man ställer sig på den?
- Jag har oxå funderat på det ett tag. Om den lixom sjunker snabbt, eller långsamt.
- Ja. Tror du att det är meningen att den ska vara där eller tror du att det än nån som varit jättefull och typ tyckt att, kolla på mig, jag ska bära ner den här astunga grejen och slänga den i vattnet.
- Kanske. Eller så typ kommunen.
- Men varför, det är väl ingen mening när man kan stå på stranden.
- Jag vet. Men jag har suttit och tittat på den jättelänge. Hela tiden.
- Jag med. Jag har tvångstankar att jag vill ställa mig på den.
- Jag med!
Sen kom det ett gäng och satte sig på bänkarna intill och rökte cigg och innan vi visste ordet av så rökte dom en massa andra grejer med.
Det är ju fint att man inte verkar se ut som en civilsnut ändå. Och att Näkrosdammen lever upp till sitt rykte som knarkpark....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar