Dear karma, I have a list of people you missed

lördag 31 december 2011

Julklapp som räcker länge

Jag fick en tvål av min styvmor. (ja, jag kallar henne så får det är så absurt och så skrattar vi åt det varenda gång)

- Den ska vara bra mot celluliter.

- Va bra! Då ska jag spara den tills jag får några!

Samtal mellan syskon

Från vardagsrummet in i sovrummet hörs:

- Vet du Matilda, att Earth eagle han, han har inte bara jättebra balans utan...

- Mawoaowowowowowowow!!

- Utan han är också en jättebra attacktyp....

- MawowowowowowowowoooooooooooooooaaaaAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!

- Och vet du mer Matilda att....

- MaaaaaaaaaaaaaaaoooooooooooooAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAawwwwwwwwwwooooooooooooo!

- Men Matilda, kan du inte prata som en människa?!

Im the feeder. Håll käft å ät.

Samtal mellan makar:

Hon: -Tog du dig lite godis. Gott för dig!

Han: -Men du äter ju ingenting! Det finns ju hur mycket godis som helst i skåpen.

- Jag vet! Jag var tvungen att köpa så mycket. Jag är preggo du vet... Det känns inte bra för mig om det inte är fullt med snask i skåpen!

- Du vill att jag med ska bli tjock! Det är så det är! Så du inte ska känna dig ensam...

- Ja, så är det nog...

(Han tar en marsmallow från en liten korg som hänger i julgranen)

*med munnen full av marsmallow*:

- Du är en feeder!!

Intressanta iaktagelser senaste tiden:

Utan inbördes ordning:

* Tjejen som gick runt i kjol men utan strumpbyxor igår. Ok, INNE på Willys var det väl inte jättekallt. Men jag vet inte. Kanske tyckte hon att det känns ok att gå runt barbent när det är 1 plusgrad. Jag tycker det då INTE. Och när jag gick nära och glodde lite extra på hennes ben för att se ifall hon kanske hade bruna tunnstrumpbyxor på sig så såg jag att benen verkligen var bara. Och de var dessutom röda av köld och alla hårstrån stod rakt upp.

* Julgran från första advent.
(jag vet, det är en lite sen spaning men ändå...)
Sen NÄR börjar man ta inte granen tre veckor innan julafton?
Vad har jag missat? Nåt viktigt julstatment för iår eller har folk alltid tagit in granen så där tidigt som iår?

Jag säger bara EN sak om det här: Det ligger antagligen en jävla massa granbarr överallt i stan, inne hos folk, för jag ser då inte en enda gran som är utslängd än.

* Den Vidrigaste Platsen På Jorden just nu.
Nä, det är inte Martyrtorget eller Anywhere in nordkorea. Det är McDonalds på Frölunda Torg under pågående mellandagsrea.
Just saying.
Har du inte damp när du går in där så har du det när du går därifrån.

lördag 24 december 2011

Samtal mellan makar

I mataffären. På julaftons förmiddag.

Hon: - Men vad ska vi ha för bröd då om vi ska köpa nåt annat än vörtbröd?

Han: -Det får du bestämma. Det var du som behövde ha nåt annat.

Hon: -Mmmm...

Han: -Du kanske ska köpa rostbröd då om du har ont i magen?!

Hon: -Mmmm....

Han: -DU KANSKE SKA KÖPA ROSTBRÖD DÅ OM DU HAR ONT I MAGEN?! SKA JAG SÄGA DET LITE HÖGRE?!

Hon: -Ja, jag tror att det var några där borta som inte hörde det...




God jul på er kära läsare!! Hoppas ni har vart snälla!

fredag 23 december 2011

Såg förresten den här skylten på Liseberg idag:






Bara så ni vet...

(fast egentligen hittade jag den i en blogg)
(och bloggen hittade jag med idag och den gjorde mig väldigt glad! In och läs! Den här tjejen är en av mina favoritpersoner tror jag:-))

(och länken dårå... http://www.blogger.com/img/blank.gif)

Nackdelar med att vara på smällen mitt i vintern...

... och ingen riktigt ser hur det ligger till under vinterjackan. (fast man själv tycker att man är stor som ett hus)

1. När man ska köpa en back med julmust och precis lyckats få upp den ur kundvagnen och upp på bandet och expediten säger med käck röst att man kan ställa den under kundvagnen om man vill. Och man får svara med lika käck röst att man gärna hade gjort det om det inte vore för att man är lite på smällen och man inte kan lyfta saker hur som helst. Och man sen får typ trösta expediten att det inte alls var nån fara att hon inte såg hur det låg till med ens kropp...

2. När man står mellan två kassor och försöker nå dom sista grejerna längst upp som inte har hamnat på bandet och gubben i kassan bredvid gör precis samma sak samtidigt som hans röv trycker upp en mot kassan så magen mosas och han ber om ursäkt för han bara ska ha ska ha sina grejer högst upp. Så man får typ ropa ett stopp och säga att man är lite på smällen och blir mosad och sen får man typ trösta gubben som kände sig dum för att han inte såg hur det låg till bakifrån.

3. När man går på Liseberg och folk konstant går rakt in i en. Hela jävla tiden. Skulle kunna skriva en hel blogg om det men jag orkar inte.

4. När man är på Liseberg och lovar sina barn att Kaninresan, den kan man iaf få åka även om man har en bebis i magen. Och killen som tar emot biljetterna tittar lite mystiskt på ens mage men inget säger och sen hoppar man in i båtjäveln och den far iväg och det första som händer är att den krockar stenhårt med kanalkanten och man bara flyger iväg och ens man spärrar upp ögonen och ser riktigt orolig ut och man inser att killen som tog emot biljetten nog hade varnat en för att åka Kaninjävlaresan om han sett hur det låg till under vinterjackan. Som det var nu misstänkte han nog bara att jag var extremt fet.

Saker man lär sig

Hittade en mental minneslapp från förra året. Där stod det:

* Åk inte och köp julmat mitt på dan, dan innan julafton. Du lär fan inte vara ensam*

Just det ja, det var då jag fastnade i en bilkö på vägen UT från IcaMaxis parkering. Folk var väldigt väldigt nära ett Falling Down- moment om man säger så. Jag var mest nöjd med att bensinlampan för en gång skull inte lös.

I år åkte jag och köpte julmat kl halv 9 på morgonen. Det var fortfarande mörkt ute. Men det var fan värt det.

På parkeringen utanför Willys i Sisjön kl 9:35

- Hallå! Jag backar nu, så du kan väl flytta dig så jag inte kör på dig.

En tant som parkerat mitt imot mig hänger halvvägs ut genom rutan på sin bil.

- Ooookeeeeej...

Jag flyttar mig och min kundvagn så vi står bredvid min bil istället för alldeles precis bakom.

Tanten backar. Och backar. Och backar. Så hon här precis framme vid min kundvagn. Sen backar hon 30 centimeter till. Jag och vagnen backar vi med. Är glad för 2 saker:

1. Att hon ändå varnade. Det där tricket med att backa lite, ratta, köra framåt, ratta och backa det sista verkade inte ha funnits att lära sig när hon tog körkort år 1847.

2. Att hon inte backade helt, helt, rakt bakåt. Då hade hon backat 30 centimeter in i min bil.

torsdag 22 december 2011

Makten man har som bloggare:

När man går på julbord med sina jobbarkompisar så är alla sketrädda att allt som säger ska hamna i bloggen.
Ni behöver inte vara oroliga den här gången.
Speciellt inte eftersom jag gick hem kl 11 och det starkaste jag drack var en lättöl. Om jag gått vidare uppför Anenyn så vetifan. Det är bra att ha en nykter observatör om planen är att skriva om VadSomVerkligenFolkGÖR-på fyllan, jag menar personalfester.

Fast jag känner det lite som att jag var ute skitsent eftersom vi var sist kvar på stället och serveringspersonalen var uppe en efter en och sjöng (glatt och falskt) med pianisten. Det ända som fattades var slipsar runt pannan. Jag försökte hetsa Hootan lite men han var helt nykter förstod jag sen. Typiskt.

Men.
Om ni undrar så var alla precis som vanligt. Lika knäppa.

Det knasigaste som hände var nog att chefen stod bredvid mig i baren och beställde en "Likadan" som mig när jag köpt min lättöl. Hon såg bara en öl och ett mycket lyckligt ansikte på mig. Sen pratade vi lite om min graviditet. Och så upptäckte hon att det visst var lättöl jag köpt och ändrade sig snabbt som fan, gapskrattade och anklagade mig för att ha lurat henne. Ja, man får va med liksom.

Puss på er kära jobbarkompisar! Ni är ändå bäst! Jag är så glad att jag har er fast jag inte ens jobbar längre.

måndag 19 december 2011

Flickan och kråkan

Häromdan var jag och handlade på Willys. Jag ställde vagnen med kassarna intill bilen och låste upp bagageluckan. Jag kände mig hela tiden lite iakttagen. När jag vände mig om mot kundvagnen igen satt det en tuffsig liten kaja på handtaget. Han stirrade på mig och följande "dialog" utspelade sig.

K: -Har du nåt till mig? Jag är skithungrig!
J: -Men lille vännen då, sitter du där? Jag vet inte vad jag ska ge dig...
K: -Jag har skadat foten en gång som du ser och den har läkt och blivit helt knölig. Ge mig mat.
J: -Ok då, jag ska se... Duger det med en bit vörtbröd.

Jag bröt en bit bröd från limpan och räckte fram till kajan. Han nappade åt sig den ur min hand och hoppade ner för att äta.

J: -God jul då lille vännen!

Ibland önskar jag att människor var lite mer sådär självklara och sa vad dom egentligen vill en.

lördag 17 december 2011

Må du brinna i helvetet

Igår åkte jag 16bussen hem som vanligt så långt den kan åka åt ena hållet. Jag och min foglossning satt så stadigt vi kunde på pensionärsplatsen längst fram vid chauffören. Jag klev på bussen och kände mig lite julsnäll så jag bestämde mig för att inte bry mig om att idiotjäveln som körde, körde som en riktigt idiotjävel. Det var inte bara det att han gasade och bromsade så man flög runt som en vante- han skrek även åt bilar som han tyckte vara i vägen. Typ: - JALLA JALLA KÖR FÖR FAN.
I don´t blame him. Jag skriker liknande saker när jag försöker ta mig fram i stadstrafiken.
Han använde även tutan flitigt vilket imponerade på mig- jag önskar ofta att jag använde min tuta lite mer. (helst på alla dumma jävlar som tror att dom syns när dom är ute och går i mörkret utan reflexer och tycker det är en superbra idé att bara gå rakt över vägen hur som helst utan att ens titta sig om... men det är väl en helt annan blogg kanske...)

När vi kom fram till Marknadsgatan var mitt julsnälla slut. Idioten som körde parkerade med en tvärnit på fel ställe, slet åt sig micken och vrålade nåt som tyvärr bara hördes utanför bussen. Sen vände hans sig om till mig och skrek:
- Du måste gå aaaaav här!!
- Va?! Går du inte hela vägen upp för backen?
- NEJ!!!! DET KOMMER EN ANNAN BUSS HAR JAG SAGT!!!
- URSÄKTA MEN DU BEHÖVER VÄL INTE VARA SÅ SUR! Man hör faktiskt inte vad du säger utanför bussen när du pratar i den här micken!

Sen tog jag min numera rätt imponerande kroppshydda och vaggade av bussen så värdigt jag kunde. När jag gick förbi bussen så ser jag busschaffören gå genom bussen och vråla på alla som sitter kvar att dom ska gå av.

Här kände jag att min goa julkänsla var borta. Jag hade suttit och tyckte lite synd om den stressade idioten och önskat honom ett långt jullov. Men nu. Nu var det slut.

SÅ du, idiot, som körde 16bussen vid ett-tiden igår på dan. Må du brinna i helvetet. Det önskar jag dig.

Nej förresten, jag önskar dig att du hamnar i helvetet. Och i helvetet får du köra buss. För alla evighet. Amen.

torsdag 15 december 2011

Stunder när man är glad att man ser något på tv...

.. och inte på riktigt:

När en son glatt utbrister:

"Kolla!! En sumo!!!"

När kameran fångar en ganska... storvuxen tärna i tvns Luciatåg.

För det går nog lätt att tolka som att han tyckte tärnan var lite... tjock (?). Alla som känner honom vet ju om att det beror på hans besatthet av allt som kommer ifrån Japan.

måndag 12 december 2011

God stämning vid morgonlämningen:

På väg ut genom dörren, ungarna är avlämnade i kommunal vård.

Mamma A: -Vet ni hur det går till i morgon på Lucia?

Pappa: -Man ska iallafall ta med egen sprit verkar det som.

Mamma A: -Hehehe! Ja, just det!

Mamma B: -Det är då fan att man är på smällen då...

Mamma A: -Ja, fast jag menade mest om man ska ta med Luciakläder så fröknarna fixar det eller ska man byta om på barnen själv när man kommer.

Mamma B: -Äh, packa med det och låt dom få krångla på skiten.

Mamma A:- Ja, det lät bra!

söndag 11 december 2011

Rafflande lördagskväll

20:35 Unge nr 1 bönar och ber att få gå och lägga sig

20:55 Unge nr 2 bönar och ber att få gå och lägga sig

21:30 Så mycket bättre är slut, Pappan slår över till Dantes Peak som går på tv3.Följande dialog äger rum:

- Dantes Peak på trean. Det är nåt för dig va? Katastroffilm med en vulkan.
- Jamen eller hur?
- Det står jättebra i tidningen här för dig: "Innehåller filmhistoriens mest seglivade jycke".
- Ja. Perfekt.
- Vad hette den där filmen som gick härom veckan som du fulgrät så till?
- Marley och jag...
- Herrejävlar vad du lipade.
- Ja. Jag vet. Jag grät så att jag LÄT till o med.
- Hehehehe....


21:45 Pappan sover stenhårt, Mammans stressnivåer börjar nå katastrofala höjder.

22:00 Mamman har slutat titta på klockan och koncentrerar sig istället stenhårt på zappandet:

Vulkanberget håller på att explodera när alla är instängda på skolgården - zapp - Nobelfesten - Intervju med Anders Borg - zapp- Peirce Brosnan och Linda Hamilton åker bil genom en flod och alla broar har gått åt helvete - zapp- Nobelfesten, jättetråkig gubbe blir intevjuad - zapp - Barnen har själva tagit bilen för att åka upp till farmor på höga berget för att rädda henne men dom ser inget för det regnar så jävla mycket aska - zapp- Nobelfest, ÄNNU tråkigare människa blir intervjuad - zapp - Barnen och farmor och Pierce och Linda åker båt över en sjö men vattnet har förvandlats till syra och båten fräts sönder- ZAPP! - Nobelfest- fulaste, jag menar "vackraste" klänningen utses av nån fånig brud - ZAPP! Barnen, Pierce och Linda (minus farmor som antagligen ligger i syrasjön och fräts upp värre än min halsbränna just nu) åker över lava. Bilen börjar brinna - ZAPPPP!!!!! Nobelfest. Man väntar på dansen. Min hjärna stängs av.

23: 55 Jag vaknar på soffan. Det känns oerhört sent.

På förskolan

Mitt i lunchen:

- Fröken!

- Ja.

- Ska din bebis komma ut genom din snippa eller ska dom skära upp din magen?

- Eh.... genom snippan... tror jag...

- Jaha... Kan jag få mera mjölk?

- Ja.

I bilen på väg hem från skolan

- Har ni haft slöjd idag?

- Nä, det är varannan vecka.

- Jaha. Hur blir det nästa termin då? Ska ni ha syslöjd då?

- Vet inte....

- Nähä.

- Men OM vi har så ska jag göra ett hjärta.

- Jaha. (med bebisröst) ska du skriva "Jag älskar mamma" i det då?

- Ja, eller hur?! Med bebisröst också eller?

- Hehehehe....

- Det fattar du väl att jag inte kan, man ska ju lägga det i skåpet vid bamba, det blir ju PINSAMT!


Och dilemmat i hur man fångar själv bebisrösten med broderi, det var liksom inga problem....

torsdag 8 december 2011

Dagens: Vad var det du sjöng?

Eftermiddag.
Mamman står i köket och sjunger glada julsånger som hon blivit hjärntvättad av på förskolan där hon spenderar sina dagar.

- Vad sjöng du?

- Vadå?

- Fina viner och kalsonger?

- Haha. Nä. De firar vi med julesången.

- Jaha. Annars lät det som julklappstips.

- Mmmmm....

onsdag 7 december 2011

Dagens: " Varför i helvete öppnade jag min käft för?"

I tobaksaffären:

- Hej.

- Hej. Jag ska hämta det här paketet.

- Mmmm...

- Vill du ha mitt leg?

- Mmmm....

- Här!

- Mmmm....

- Jag har ju bytt efternamn, så ifall du vill se så har jag ett papper med mig från skattemyndigheten där det står att jag har bytt namn.

(till snubben intill, bakom disken):

- Ska vi lämna ut paketet till henne eller?

(snubben intill, med arg röst):

- Har du inget nytt leg?!

- Nej, men jag har ett....

- Du måste ha ett papper från skattemyndigheten där det står att du har bytt namn!

- Ja, men det var ju det jag sa. Jag har det här om ni vill se.

- Okej då. Jaha.

- Vill du se pappret?

- Nä, det går bra...

- Ooooookeeeeej....

Sen var jag sur i tio minuter. Hur svårt kan det vara att vara lite trevlig? Och kanske kanske titta på den som kommer in i ens affär för att hämta ett paket? Jävla tjurskallar...

tisdag 6 december 2011

Hört i tamburen på Fritids i Solsidan

- Men MAMMA!!! Varför ska vi inte åka till Thailand??

- Jo för att.... mummel mummel mummel.... så det går inte.

- Men MAMMA!! Vi har ju sagt att vi ska åka till Thailand på jullovet?!?!

- Jo men nu så.... mummel mummel mummel....

- MEN MAMMA!! JAG VILL BAAAAADAAAAAA!

- Jo men... mummel mummel mummel....

- Men MAMMA!Kan vi inte åka till Turkiet då?

*ljudet av ytterdörren som slår igen bakom dom*

måndag 5 december 2011

Hört på Ullared

Från en vuxen kvinna till en annan. Sagt helt utan ironi:

- Men GUD! Chiuauan i Beverly Hills! Den är ju sååå rolig!

- Ja! Det är den!

söndag 4 december 2011

Långsökt Tribute-blogg till världens bästa barnvakt

På gården där jag växte upp bodde det mest pensionärer och frånskilda mammor.

Eftersom det var de enda husen med hyreslägenheter i byn där jag bodde, så var det där dom hamnade. Dom frånskilda mammorna alltså.
Det var ett ganska trevligt spring över gården. Vi barn sprang till varandra och lekte och sov över och där det serverades godast mat- där åt man middag. Och när vi inte gjorde det så sprang vi en del och såg till att bli bjudna på fika hos pensionärerna som höll lite ordning på oss. Och mammorna sprang över gården till varandra och drack vin och svor över karljäveln som det var så jävla skönt att slippa.

På andra våningen i mittenhuset bodde Constance. Hon var minst nittio år, en och åtti lång och hade basröst. Hon ropade ut till oss där vi hoppade twist:
- Ska i se på Mackahahan i kväll töser?!

(det betydde: "Ska ni se på Macahan i kväll töser?")

Familjen Macahan var the shit av det som gick på tv just då.

I lägenheten under Stinas så bodde farmor och farfar Bubb. Ja, dom hade ett riktigt namn men av nån skum anledning så hade hela familjen fått smeknamnet Bubb. Det var Kent Bubb som var rätt normal har jag för mig och jobbade som fastighetskötare. Sen minns jag svagt en tjockare brorsa till Kent som inte var lika smart och som dök upp ibland och gapade lite på oss barn.
Farfar Bubb var en tyst, blek och mager stackare. Han levde helt i skuggan av farmor Bubb, matriarken. Hon var hans totala motsats. Tjock och bindgalen. Vi gjorde allt vi kunde för att göra livet surt för henne. Det som gjorde henne allra mest förbannad var när vi kom i närheten av hennes häck utanför hennes köksfönster. Det bästa var om man kunde hoppa över häcken och skrika: "Luften är fri!!" Då jävlar flög hon ut genom dörrn och hade man riktig tur så hade hon inte fått på sig peruken. Oj oj oj... Stackars Agda Bubb, frid över hennes minne.

Där bodde också gubben Flood. Vi kallade honom för Flooden. Flooden hade en stor obsession i livet: Potatisodling. Han började med att sätta potatis i häcken utanför sin lägenhet. Sen utökade han sucessivt för varje år med häckarna runt omkring. Till slut satt det potatis i varenda plantering. Nu var det väl ingen som egentligen brydde sig om Floodens lilla besatthet. Han skadade ju ingen med att odla potatis direkt. Men ni vet ju hur det är i små byar- det är väldigt lite utrymme för specialintressen. Så ni kan ju tänka er vad som hände när dom uttråkade, frånskilda mammorna hade pimplat i sig lagom mycket vin. Jo, nåt spännande måste ju hända och händer det inget av sig själv så får man väl se till att skaffa sig lite spänning. Sagt och gjort, tanterna gav sig ut och pallade potatis. För att Flooden inte skulle märka nåt så tryckte dom resolut ner den tomma blasten i jorden igen. Och så smög dom fnissande hem och kokade potatis som fyllemat.

Stackars Flooden. Frid över hans minne med.

Men det bästa med den här historien är att jag har en fin vän med samma namn som Flooden och varje gång jag läser hennes namn så ler jag lite åt Flooden och gården där jag bodde när jag var barn.