Åsa och jag hade hamnat längt ut i fel ände på långbordet. Med fel ände menar jag att det var den andra änden som fick börja gå till buffen och hämta mat.
Vi var SÅÅÅ hungriga.
Och vi var på det där galna humöret som vi lätt blir när vi kommer ihop och det finns obegränsade mängder sprit.
Jag tittade på Åsa över bordet och sa:
- Åsa, det här går inte. Vi får helt enkelt se till att bli riktigt fulla så fort vi kan.
- Japp.
Så vi ansträngde oss hårt för att hälla i oss alla öl inom räckhåll.
Sen fick vi bara lysande ideer hela kvällen.
Den bästa var nog den att vi skulle ta ett kort med varje engångskamera. På mina tuttar.
I smyg lixom.
Vi skrattade så vi höll på att kissa på oss. Vilket bus liksom! Tänk när dom framkallar och vad dom ska undra. Vems tuttar är det?!
Sen tänkte vi inte mer på det.
Förrän några veckor senare. När bruden, som inte bara är min vän utan också min frisör, skulle klippa mig.
Det första hon gjorde var att spänna ögonen i mig och säga:
- Var du tvungen att ta ett kort med varje kamera.
- Hur visste du att det var jag?
- Men, ärligt, du prickade inte så bra. Klänningen var ju med på varenda bild.
(Jag höll ut klänningen och Åsa tog kortet ner i urringingen om ni undrar hur det gick till)
Josåatte....
Det var en väldigt fint bröllop och en väldigt rolig fest!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar