Dear karma, I have a list of people you missed

måndag 20 september 2010

Igår gick jag och la mig med en hemsk känsla i magen

Ni som känner mig på "riktigt" ni vet att jag har ytlighet, spelad dumhet och galghumor som försvar när jag mår dåligt över något.
Ni vet också att jag en gång i tiden var aktiv i ett ungdomsförbud, har gått 200 första majtåg, har kämpat mot EU och att djur behandlas helt förjävligt bara för att vi är lata och tycker att det är ok att äta andra levande varelser bara för att vi tycker det är gott och vi anser oss ha rätt i att låta dom leva ett pissliv innan vi plågar ihjäl dom.
Och jag vet att det finns barn som är slavar i världen och barnsoldater och att i vissa länder behandlas kvinnor sämre än vi behandlar våra grisar och att det dör en jävla massa barn och vuxna varje dag av sjukdomar som vi skulle kunna ge dom medicin för hur lätt som helst men vi hellre vill ha det gött och byta ut vår tjocka gamla tv som fortfarande funkar bara för att vi vill ha bättre bild och för att vi ska kunna säga det till grannen och folk på jobbet och att det finns miljoner bebisar som skulle kunna räddas från att få aids i afrika om bara dom feta läkemedelsföretagen skulle lätta lite på sin feta plånbok och ge dom lite billigare medicin men dom bryr sig inte för vem fan bryr sig om dom fattiga negrerna egentligen om man har ett jävla läkemedelsföretag och vi håller på att ta död på oss själva för vi bara måste ha en jävla massa grejer och vi kör bil överallt och måste åka på charter för att det var lite pissigt väder i sommras och vart fan ska vi ta charter nånstans när jorden har gått under....

Så här är det.

Om jag tänker på såna här saker så går allt det här runt i min hjärna. Hela tiden. Jag menar hela tiden.
Jag ligger sömnlös och tänker på våldtagna 3åringar i sydamerika som råkat på nån aidssmittade dum fan som har hört att man blir av med aids om man ligger med en oskuld och barnfamiljer i fucking sverige som blir vräkta och kattungar som ingen vill ha utan slänger ut på motorvägen och bostadsbubblan, fucking bostadsbubblan och vem fan tror att det löser något om man röstar på sverigedemokraterna och den där jävla Björklund, när ska nån öppna käften och tala om för honom att han är en jävla idiotjävel och och och....

Jag gjorde det förut. Och tills slut mådde jag så dåligt att ingen hade nån nytta av mig. Så nu låter jag er som orkar med det här eländet ta över. Är det nån som orkar göra nåt åt skiten? För jag behöver min energi till att ta hand om mina barn och klara av min skola och vara en hyfsat trevlig fru med lite lagom ångest. Och om det finns lite över i mig så ska jag försöka le mot dig på bussen på morgonen och hjälpa dig på med barnvagnen och skriva lite i en fånig blogg som kan få dig att skratta en liten stund och för en liten stund glömma vilken jävla skitvärld vi lever i.
Och om vi tillsammans kan försöka se ljusglimtarna i skiten så tror jag att det också kan göra någon slag skillnad. En liten skillnad men ändå något.

Puss och kram på dig kära läsare.
Har du gjort något snällt idag? Har du sagt något snällt till någon du träffat? Har du sett något som gjort dig glad och som kan göra nån form av skillnad.

Please let me know....

2 kommentarer:

  1. Tack! För några år sen var jag brinnande engagerad. Jag stångade mig blodig till ingen nytta och hellre än att gå under i en spiral av förtal, ränker bakom ryggen och hatfyllda "anonyma" brev beslöt jag mig för att lämna facklan vidare. Jag har inte slutat bry mig om andra för det, men jag kom på att det finns en person som betyder väldigt mycket för mig som jag höll på att ta ihjäl på kuppen. Mig själv...

    SvaraRadera
  2. Fint skrivet Anonym!
    Vi får göra det vi kan för att göra världen bättre. Men man kan inte göra allt och vara överallt för alla.
    Man får försöka så gott det går så man överlever själv.
    Kram på dig!

    SvaraRadera