När man smsar med sina gamla klasskompisar på vägen till skolan och en av dom ska ha tenta. Medans man själv ska ha gitarrlektion.
Men det är rätt mentalt jobbigt att hoppa runt och göra en massa knäpp-grejer. Och typ första gången man ska träffa sin handledare så visar det sig att han även ska ha musiklektionen som börjar direkt efter... Och lektionen börjar med att man ska ställa sig i en ring och hålla varandra i handen. Och jag såklart hamnar så jag får hålla honom i handen. Jag har verkligen nojja för att hålla andra vuxna människor i handen som jag inte känner. Speciellt min lärare som jag precis suttit och pratat seriöst med och berättat om vårt grupparbete och om hur vi ska redovisa det.
Och sen hålla varandra i handen.
Herregud.
I tisdags stod jag uppe i nån operagubbes rum och sjöng, solo, när det bara var han och jag i rummet medans han kompade mig på piano och knytnävade mig i sidan för att jag skulle hitta magmusklerna.
Inte konstigt att man är trött efter en sån vecka...
Tar faktiskt mkt hellre tentan än håller främmande människor i handen. Detta hände när jag o Tilda var på minijympa för några helger sedan. I slutet ska alla hålla varandra i handen o bilda en stor ring. Uppdelningen barn, förälder, barn fungerade utmärkt tills det kom till vår del och den enda handen som fanns kvar tillhörde en inte helt ful 35-årig pappa. Pinsamt o obekvämt är bara förnamnet! puss jos
SvaraRadera