Det är mitt i natten. Jag vaknar av Viggos rop.
- Mamma! Mamma!
- Ja... vad är det...
- Jag har inget täcke!
- Jo det har du visst...
- Nej jag HAR inte det och jag fryser och fryser!!
- Men sluta....
Jag snubblar sömndrucken in i ungens rum. Han ligger på mage med täcket bredvid sig.
- Men du har ju täcket bredvid dig! Du kan väl bara ta på dig det.
- Jag orkar inte...
Jag är rätt säker på att han kommer hamna i nån sån där dokusåpa för bortskämda skitungar om sådär femton år...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar