Vem är bäst?
Eller vilken version känns mest rätt?
Jag är nog mitt i mellan. Jag kan älska den här stan precis som Timo beskriver den. För den gör sig fan inte till. Men, Henrik Wallgren, jag håller med i allt du säger- precis allt. Vet du vad jag tror problemet är? Att dom som bestämmer i den här stan har fått för sig att man måste göra sig till. Att stan behöver göra sig till.
Det gör den inte. Man älskar den ändå trots snålblåsten och dimm-regnet och spårvagnar som aldrig kommer när dom ska. För det finns dagar när allt är vackert och du förlåter den för allt.
Timo. Jag antar att dom betalade bra. Och det finns väl värre saker att göra reklam för. Det gör lite ont i en kreddig del av mig men va fan. Måste man alltid vara så bajsnödig och rätt. Skit i det. Det känns som att låten är så bra så att det är värt att du sålde din själ.
Sen undrar jag, lite OT, varför, VARFÖR är inte Henrik Wallgren min kompis? Åh så mycket bus vi hade kunnat hitta på... (och det där var inte menat på nåt snuskigt vis)
Det är tur att han har börjat blogga när han har brutit benet. Jag kommer att läsa. Varje dag.
Hör du det Henrik! Jag är din kompis iallafall fast du inte vet om det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar