Livets sanning levererat från baksätet

På väg hem från discokalas där klassens brudar dansat loss.

- Är det roligare att dansa och så när det bara är ni tjejer där?

- Ja. Och vi dansar mycket bättre.

- Hurdå?

- Vi är mycket bättre på att skaka rumpa.

- Hehehehe.... Jasså. Är inte killarna bra på det då?

- Nääääää.... Dom dansar bara sådär Eric Saade eller såna. Och ska vara sådär coola och sådär. Coola steg och step-dans och sånt där.

- Ok.

(Step-dans? Just saying)

Det inlägg som kanske kan få en att garva lite idag

Samtal mellan makar.
Hela familjen ser på gladiatorerna. (Som vi har spelat in från dan innan eftersom en unge vill se på det och den andra vill se på melodifestivalen. Ja, man kan skriva detta som ett slags preventivmedel till de som inte har barn. Tänk på att skydda dig annars kan dina lördagar se ut så.)

Kvällens ena kvinnliga deltagare presenteras. Hon är 45 år.

Pappan: -VA! Hon är till och med äldre än dig ju! Mycket äldre till och med. Eller kanske inte så mycket äldre... Barnen! Den tanten är äldre än eran mamma.

Lite senare...

Thor, arenans jätte kommer in och ska göra mos av nån deltagare. Hans vikt och längd presenteras i en liten faktaruta.

Pappan: - HA! Han väger till och med mer än dig!! Eller gör han det?

Tack.

Det här kanske inte var mycket till samtal kanske. Ja ja. Skit samma. Där fick man veta att man är båda gammal och enorm. 15 år säger jag bara. 15 år har man levt ihop och detta är vad man får.

Dagens gnälliga inlägg

Vårt badrum håller på att rosta/ruttna ihop. I fredags ringde jag äntligen hyresvärden för att få lite hjälp. Följande samtal utspelade sig.
- Stena fastigheter. (hon som svarar låter som att hon är max 17 år)

- Hej! Jag heter XXXXXXXXXX och bor på XXXXXXXXXX. Jag har lite saker som behöver grejas med i vår lägenhet.

- Ok.

- Det är lite saker i badrummet, jag har en lista här och så behöver vi ha en nyckel till där man slänger kompost.


- Ok. Kompost? (det låter som att hon aldrig hört ordet förut)

- Ja alltså, vi har såna där mollucker utanför där man slänger sopor och dom har satt lås på den med kompost för att folk slängde allt möjligt där i och nu vill vi gärna ha en sån nyckel.

- Till soprummet menar du?

- Nej. Vi har inga soprum längre. Vi slänger sopor i sånadär mollucker.

- Mollucker?

- Ja. Runda stora soptunnor som är nergrävda i marken.

- Jahaaaaa..... Jag ska meddela er fastighetskötare om det här så hör han av sig till dig. Kan han ringa dig på det här numret som du ringer ifrån?

- Ja.

- Tack för du ringde. Ha en bra....

- Vänta, vill du inte veta vad som behöver fixas i badrummet?

- Nej, det kan du ta med fastighetsskötaren.

- Ok.


Måndag morgon kl 7.20. Någon har ringt från dolt nummer. Följande meddelande är inpratat på mitt mobilsvar:

- Ja hej jag heter *knaster* ringer från Stena fastigheter. Du hade några "småsaker" (ironisk röst) som behövdes fixas i badrummet, vad det nu kan vara... Och så hade du tappat bort nyckeln till soprummet? Jag antar att det är nyckeln till tvättstuga du menar eftersom det inte finns några soprum längre. Du kan väl ringa till Servicekontoret igen och berätta när du är hemma i veckan så jag kan komma.


Det där med att ha ETT nummer som alla får ringa till är en jättebra idé Stena. Speciellt om den som svarar sitter i stockholm, är 17 år och inte vet hur man ens slänger sina sopor. Fast det klart om man är 17 år så kanske det är ens MORSA som slänger soporna.
Också ett jättebra system att ringa EN gång tjugo över sju på fucking jävla morgonen och om den man ringer till inte svarar så kan man bara hänvisa tillbaka till servicekontoret och sjuttonåringen.

Men men. Det fyllde ju lite av den här sura hemmafruns dag och ni fick ett blogginlägg att läsa.

Dagens glada inlägg

* Idag är det den 20 februari. En månad kvar till bebis ska komma och jag återigen kan får: Sova på mage, röra mig lite mer som att en normal människa och inte som en benskör hundraåring, dricka en folköl på fredagkväll istället för dom horribla alkoholfria jävlarna, slippa dra i mig nässpray, astmaspray, Losec och järntabletter (som fuckar upp magen)- varje dag. Det känns just nu som en mycket softare grej att ha en bebis på utsidan av kroppen.

* Inatt har jag, som vanligt, vaknat av att jag vänder mig om i sängen men inatt knakade det även rätt saker inne i bäckenbenet som gör att det syndrom jag i förra veckan döpte till "kniven i fittan"- har blivit lite mindre jävligt. Hurra för det.

* Det var inte beckmörkt i morses när jag väckte barnen.

* Det är ganska fint väder.

* Jag har bestämt mig för att inte ha dåligt samvete för att jag gör så lite jag bara behöver i skolan just nu.

Samtal vid frukostbordet

Pappan- Jag måste klippa mina naglar, dom är jättelånga. Kolla!

Mamman: -Kan du göra det med nagelsax då och slänga det som blir över i soporna jag är så trött på att hitta naglar överallt.

Pappan: -Men det är inte jag! Jag slänger alltid mina...

En liten paus för eftertanke.

Pappan: -.... ibland kan det hända att jag lägger dom i en blomkruka.

Mamman: - Men EWWWWWW!

Storasyster: - Jag slänger alltid mina med! I soporna.

Kort paus.

Storasystern: -Eller mellan madrasserna i eran säng...

Mamman: - Men FAAAN!!

Storasystern: -Eller så lägger jag dom i erat hår när ni sover.

Lillebror: (går igång och skriker lite halvt i falsett)- Jag lägger mina snorkråkor i erat hår när ni sover.

Mamman: - Nej, det gör du inte Viggo för jag vet att du äter upp dina snorkråkor.

Lillebror tappar helt tråden. Ser märkbart skyldig ut.

Storasyster: -ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ sluta!!

Pappan: - Ikväll ska alla få en skål med godis, men du Viggo, du ska få en skål med snorkråkor.

Storasyster: - Men kan ni lägga av!! Jag ÄTER fortfarande.


Åh herregud. Snart ska man sätta ännu ett barn till världen in i denna vansinnighet. Kommer det bli folk av NÅN av dom?

Förslag på ämnen att ligga och tänka på om du vaknar halv 4 på natten och inte kan somna om

Kamremmen

Är den samma sak om fläktremmen?
Om den har börjat tjuta när man kör iväg och det är kallt, är det ett tecken på att den behöver bytas?

Vem kan man ringa och fråga om en sån sak?
Man kanske kan statusa det på Facebook? (det gick ju så bra när värmen hade pajjat i bilen)
Hej vänner! Är fläktremmen och kamremmen samma sak? Behöver den bytas om den har börjat tjuta ibland när det är kallt?

Bäst att ringa verkstan och fråga... Hur ska man formulera det? Undrar om dom känner igen mig som idioten som inte fattade att man måste hälla i vatten i kylaren ibland annars funkar inte värmen i bilen? Borde jag förställa rösten? Eller be nån annan ringa?
Sa inte Magnus att en gubbe på hans jobb hade sagt att det inte är så farligt dyrt att byta kamremmen på en gammal volvo? Men det kanske inte ÄR kamremmen? Det kanske bara är fläktremmen och den kanske man kan byta för tvåhundra spänn?

Vem fan har börjat kalla fläktremmen för kamremmen?

Ok, - Hej! Jag bara undrar, Kamrem- vad tar ni för att byta den på en volvo 940?
Hur lät det? Lagom käckt, man måste vara lite käck när man ringer verkstan...

Ok. OM jag inte gör det här NU- exakt hur jobbigt blir det om skiten bara går av en morgon och man står där i rusningstrafiken med två ungar i bilen, foglossningen från helvetet och ingen kan hjälpa en? Ågudågudågudågudågud..... Vad jobbigt.

(plats för hyperventilering och ångestattack)

Vem kan jag ringa tio i åtta en morgon och be om hjälp för att bogsera bort bilen till verkstan?

(plats för mer hyperventilering)

Måste gå upp och pinka.... Just det. Astmasprayen håller på att ta slut. Det kan jag älta lite med...

Fittans kalender

Samtal mellan makar.

Svintidigt på morgonen. Han är på väg till jobbet. Hon har vaknat av oklar anledning och gnäller över diverse gravidkrämpor.
(värsta krämpan just nu är foglossningen i fogen som sitter i själva fittbenet. (ursäkta men det är så det är)

Han: -Men hur många dagar är det kvar nu då? 33?

Hon: -33 dagar av kniv i fittan.

- Om du ser det så så....

- Jag kanske kan göra en kalender med en lucka att öppna vara dag. För att räkna ner.

- Ja. I varje lucka är det samma sak. En kniv i fittan.

- Ja!

- Förutom sista dagen, då är det en extra stor lucka med en brinnande spis i fittan.

- Ja!! Som julafton liksom!

- Jag går till jobbet nu... Ses i kväll!

- Hej då.

(och om ni undrar över sista luckan så känns det faktiskt som att man skiter ut en brinnande spis när bebisen kommer ut. En såndär gammal vedspis ni vet. Och det känns som att man skiter ut den fast den kommer ut genom... ja... Jag kan väl inte skriva fittan en gång till, kan jag det?)

Det är inte bara knarkarnas paj

Det är lördag och det vankas melodifestival på kvällen.

- Jag är sugen på att baka till i kväll. Typ paj eller nåt...

- Mmmmm... Det gör vi! Ananaspaj?

- Ja kanske.

- Jag åt ju en sån god på jobbet en gång för länge sen...

- Ja men det finns ett recept på den nånstans tror jag. Kolla i en av dom där burkarna där vi brukar samla på recept.

- Den här?

- Ja. Jag får rota lite.

En liten stund senare.

- Här är den! Ananaspaj!

- Ha! Där är den! Men då gör vi en sån ikväll. Den är sketagod. Jag kan inte fatta att receptet finns kvar här sparat.

- Nä. Det var nog jag som sparade det. Jag kommer ihåg att du hade med det här receptet och pratade om att den här pajen var så god. Så jag la det här. Här har den legat i typ 10 år.

En liten stund senare.

- Vet du, det var dom där knarkarna som jobbade på mitt jobb som hade med sig pajen.

- Hahahahaha! JAHA! Det var DÄRFÖR den var så god?!

- Hehehehe.... Ja, eller hur.

- Det var på den tiden när det inte var så jävla noga på ditt jobb eller?

- Just precis. När vem som helst fick jobb där med en gång. Herregud, dom där knarkarna... alltid gick dom iväg på rasten och kom tillbaka helt paj.

- Lätt att sortera post då du....

- Ja... En gång var det en av dom, han kallades för Hövvet, han kom fram till mig efter rasten och väste att han hade tagit en E precis. Fan vad jag höll på och tracka honom sen, hela kvällen. Jag ställde mig på andra sidan maskinen och drog igenom armen så att handen kom fram i ansiktet på honom. Så här: - WOOOOOOOOOo! Och han bara: - Shiiiiit lägg aaaaaav. Hehehehe.

- Stackarn!

- Ja.... Var det han som glömde lägga på luren när han sjukskrev sig?

(jag trodde jag redan hade bloggat om den killen men jag hittade inte inlägget... Ni ska få den historien i morgon)

- Nä, det var inte han. Det var en annan dåre... Han vet du vad han gjorde?! Han hade så sjukt bra luktsinne! Han var som värsta knarkhunden. Han kunde stå vid bandet och sortera post och så "sniff sniff" så tog han ett kuvert, luktade lite extra på det och la undan det. Sen tog han med sig det hem. Alla sorters knark! Jag visste inte ens att dom luktade!

- Otroligt!

- Ja!

- Men det är iaf nån av knarkarna som skrev ner det här receptet då?

- Eller nån av knarkarnas mammor. Dom bodde såklart hemma hos sina mammor.

- Ja det förstås.


Faktaruta:
Jag ber härmed att få lov att göra alla läsare uppmärksamma på att det jag just skrev om inträffade för länge länge sedan, att alla namn är fingerade och att även arbetsplatsen som beskrivs är hemlig.
Det är dessutom faktiskt jättefarligt med knark. Men det är roligt att skojja om det. Det är dessutom roligt att skoja om HIV och Cancer. Eller?

Stadier av Melodifestival i livet

1. Barnets tindrande ögon-fasen

När man tycker att det är bra på Riktigt. När det är det bästa programmet som går på hela året.
(speciellt när man växte upp på en annan tid när det faktiskt var det enda program där Statliga televisionen bjöd på någon form av glamor. När Carola vann i gul sparkdräkt och man faktiskt var lite kär i Carola för att hon var så grym.
Och ett år chockade ens föräldrar en med att man inte skulle få se, redan till frukost, och man blev så knäckt att man låste in sig i en garderob en halv dag. Och sen satt man ändå där med te och mackor och såg på filmen som visst skulle ses på istället för Festivalen. Och den började med att en naken tant gick upp ur en säng och man Hatade sina föräldrar för det.

(ironiskt nog så inser jag att jag borde gått ner till grannarna och tittat istället. Inte bara för att det brukade ätas dillchips i deras hem utan för att grannkillen numera är största kommentatorn på Facebook)

2. Revolt-fasen

Jag har faaan bättre saker för mig än att se på Melodifestivalen!
Jag ska supa mig full på folköl och lyssna på hårdrock och gärna hångla med nån hopplös snubbe. Och se till att bli hyfsat nykter innan det är dags att åka hem igen.
Denna fas kan pågå i väldigt många år för vissa.


3. Ironiska fasen

När man använder Melodifestivalen som förfest, alternativt festdetalj. Det är här ok att ge de som uppträder riktigt svidande kritik. Till exempel kan de som är riktigt dåliga få bajskorvar eller hakkors utdelade istället för poäng. Med fördel intas rejäla mängder alkohol under kvällens gång. Det underlättar kreativiteten i elakheten.



4. Vi tittar för barnens skull- fasen

Ja. Det gör man. Och barnen fattar inte nåt om varken "humorn" mellan låtarna. Eller om det är pausunderhållning eller en låt som tävlar. Och man får förklara etthundrafem gånger vad som är andra chansen. Och vem som går vidare. Och att det är en tävling nästa vecka med. Och att nej, vi kan inte slå om till Gladiatorerna NU för vi spelar in det för att du skulle få se det i morgon. Utan reklam.
Och det slutar oftast med att man sitter helt nykter och glor medans ungarna har stensomnat och godiset är slut och man är helt förstoppad av alla elakheter som man egentligen velat säga om idiotjävlarna som tävlat, men man för barnens skull hållt inne med, så det känns som man ska storkna.

Jag återkommer med faser för resten av livet. När jag kommit ur den här eländiga.

I mobilaffären

- Hej. Jag köpte en ny telefon här för ett tag sen och så kunde man ta med kvittot och en gammal telefon att återvinna så skulle man få pengar tillbaka att köpa nåt för här i affären.

- Ja det stämmer. Vad vill du ha får nåt?

- Jag tänkte mig ett skal, så den inte går sönder så lätt.

- Vad har du för telefon? Jasså en sån. Dom har vi inga skal till just nu, men jag kan rekommendera ett skärmskydd det funka bra. Ser du här på baksidan, bara plast, det är framsidan du behöver skydda.

- Ok.

- Kom med så kollar vi vad som finns.

- Jag tänkte mig kanske nån liten... grej som man kan ha den i så det inte blir repor.

- En liten väska?

- Ja, just det. En liten väska.

- Då har vi dom här att välja mellan.

Han pekar på en rad hiskeligt gubbiga små väskor i skinn.

- Ok. Det är som där alltså.

- Ja. Jag är ledsen. Om man inte har en Iphone så är det det här som är att välja mellan.

- Ursäkta men det här ser ut som hyllan som farfar väljer på.

- Hehe. Ja. Det är väl så. Dom här här nere då?

- Ja, det är väl mormors hylla.

- Hehe.

- Vad kostar dom?

- 199. Du får 200 om du lämnar in en gammal telefon för återvinning.

- Jaha.

- Dom här skärmskydden kostar samma.

- Jaha. Men jag tror jag tar en sån här liten väska då ändå. Det är ju mest när telefonen ligger i fickan som den blir repig.

- Ja. Eller hur. Vilken ska du ha då?

- Den vita var väl minst ful...

- Ok. Den har även en rem så man kan ha den runt halsen.

- Jamenvabra. Då blir det precis som farmor är ute och går.

- Det är faktiskt trendigt att ha telefonen så nu. Alla vill ha det så.

- Du, det där går jag inte på. Ok. Ge mig den.


Det är härligt att man försöker upprätthålla nån form av coolhet. Fast man är 38 år, snart 39 och snart 3 barnsmorsa.

Herregud så fånigt.

Precis när man tror att hon är sådär superklok

Fredag.
Från baksätet:
- Mamma. Hur mycket pengar ger du egentligen till dom fattiga barnen i Afrika?

- Eh.... jo... eh.... Vilka chips vill ni ha till fredagsmyset nu igen?


Lördag.

Från baksätet.

- Matilda vet du, det finns något som heter totempåle. Det har indianerna.

- Ja, jag vet.

- Det är stora pinnar i trä med vargar och björnar och sånt på.

- Ja.

- Och när det kommer nån och hälsar på så knyter dom fast dom på totempålen och dansar runt den.

- Ja. Men varför FINNS det egentligen indianer? Varför? Vad ska dom vara bra för?

- Totempolen. Det kan vara en plats med.

- Finns det fortfarande indianer? Varför det?

Mamman: - Totempolen. Det är därifrån Alex mamma kommer.

I natt förlät jag 90- talet

Hade en helskinnad dröm i natt.
Drömde att jag flyttade till ett kollektiv i Norrland. Första månaderna sov jag mest i underslafen på en våningssäng av furu. Jag pratade inte med nån och alla lät mig va. Jag hade tydligen ett jobbigt break- up bakom mig och behövde va ifred.
Sen kvicknade jag till och sprang runt i askort kjol och DrMartens. På vaden hade jag en stor svart tribal dom jag skämdes lite över. Jag hade inte fattat att jag var på 90-talet än...
Men sen så var det en kille som kommenterade den helt utan ironi och då förstod jag att jag befann mig på 90-talet.
Jag vaknade med ett leende fast att jag precis blev utskälld av en vegan- som hävdade att mina kängor var lika illa som fyra kg kött och jag försvarade mig med att jag kunde höra hur kossans själ pratade med mig.
Jag låg där i mörkret och fånlog. Klockan var halv 6 och jag kände mig som att jag hade förlåtit allt som hände på hela decenniet.
Tänk att det är 12 år sen 90-talet tif slut...
Har du förlåtit det än?

Det kunde vart värre

Ni vet häromdan när jag skrev om min insikt att jag var på IKEA med min Gubbe.

Igår var vi på Ullared och köpte bebisgrejer.

(Jag hade tydligen rensat ut allt nån gång när jag inte skulle ha några mer ungar. Förmodligen efter nåt lov eller längre vabhistoria)

När vi äntligen kom fram till kassan efter att ha stått två dar i kö och jag och mina hormoner hade börjat käfta med dom bakom som försökte knö sig före oss. (bara det är nog en blogg i sig)

Iaf. Så stod jag och störde mig på att alla dumma jävlar ska ställa sig och röka precis utanför utgången så det luktade rökrummet på Lilla Edets kommun i halva affären. När jag stått där en stund och sniffat surt i luften och retat mig så började jag även tycka att det luktade gammal fylla.

Till slut insåg jag att det var pappan i familjen framför mig som luktade. Alltså han luktade verkligen gammal uteliggarfyllegubbe. Yack!



Innan vi åkte hem så gick vi igenom de värsta WTmänniskorna vi sett under dagen. Allt medans vi tryckte i oss varsin hamburgare.

Jag kom nog fram till att stinkgubben framför mig i kön var värst.

(värre än snubben med avskavd skinnväst, öronlappsmössa, tofs i skägget och medföljande fru som hade mycket illa blekt hår och en övervikt som sätter sig på det där missprydande sättet som bara en riktig WT-diet kan åstakomma. Och VÄRRE än familjen några bord bort där den åttaåriga dottern hade fått en kropp av samma WT-diet som gjorde att hon såg gravid ut)

- Alltså, han stank så jävla illa. Gammal fylla och ... smuts...

- Det var han som köpte ett Super sniper kit med gevär till.

- Ett vad?!

- Till ett tvspel alltså.

- Å herregud.

- Hans fru grälade lite på honom om han verkligen var tvungen att köpa det. Men det var han.

- Åh herregud.... Vad är det för jävla spel....?

- Du kan ju tänka dig, det går åt på att vara prickskytt och skjuta ihjäl folk.

- Men fy fan... Alltså vuxna män som spelar tvspel. Det är så jävla osexigt faktiskt.

- Speciellt idioter som spelar såna jävla spel.

- Åh herregud...


Ja. Det kunde vart värre. Jag kunde vart på Ullared med en stinkande gubbe som köper prickskyttgevär till sitt tvspel.

Saker vuxna människor gör när de förengångskull har barnvakt

Man äter stark mat som barnen ändå inte gillar och så åker man till IKEA för att äntligen få ordning på RÖRAN.

Vi hade en timme och tio minuter på oss att köpa 3 garderober, ett skötbord och nånformav lådgrej till Matildas alltjävlapyssel.

En timme och tio minuter är rätt lång tid om man inte har några barn med sig. Så vi slösade barn hälften med att prova en jättestor go soffa som vi fantiserade om att köpa om det inte vore så sjukt jobbigt att få iväg den vi har nu. Magnus mindes att gubben som kom med hemkörningsbilen hade haft en speciell maskin som gick upp för trappan själv och bar soffan. Det känns inte som att man kan få tag i såna maskiner om man säljer soff-fan på blocket. Sen tog det nog fem minuter att få upp den höggravida sprattlande kvinnan (jag) ur soffan. Efter det slösade vi bort en lång stund på att gå runt och titta på kök. Vilket är väldigt bra när man bor i en liten hyreslägenhet. Inte. Men man kan ju alltid fantisera om att bo i det där stora käcka huset där alla får plats.

Men så kom vi äntligen fram till barnavdelningen. Det visades sig att jag hade tänkt att vi skulle ha tre garderober- en till varje unge, men Mangan tyckte det räckte med två och nånslags liten byrå till ungen som inte ens är född.
- Hajjar du hur små kläder dom har? Det behöver man väl inte en hel garderob till?

Kompromissen blev en byrå som var dubbelt så dyr som garderoberna. Men som syskonen också kunde få varsin låda i.

Här började det riktigt goa. Alla lådor var i olika färg och allt var uppdelat i tusen delar som låg på olika hyllor. Såklart. Vi snackar IKEA här.

Mangan skrev för glatta livet. (vilket är väldigt bra eftersom mina hormoner gör det väldigt svårt för mig att tänka hela meningar och saker som siffror och logik finns inte i min hjärna alls just nu). Med jämna mellanrum störde jag honom med att fråga om han behövde hjälp. Resten av tiden vaggade jag runt på bebisavdelningen och slängde ner lite random skit i en kasse. Sådär som man gör. Jag tror att hälften av IKEAs försäljning går till precis på grund av såntdär beteende.

Till slut var han klar med sina anteckningar. Han tog min ihopraffsade kasse med random skit utan att ens kommentera den och så gick vi vidare. Exakt fem sekunder senare så kommer första högtalarutropet att man tänker stänga IKEA snart så var god gör klart det du ska för vi vill inte va här hela natten. ( Så sa dom inte EXAKT men man fattar ju att det var det dom menade).

Vi vaggade på mot lagret. Gick fel och fick gå igenom hela köksochtäckenochlamporochalltannat. Det gjorde inte så jättemycket. Jag hittade en fin tavla till bebisen som hette solmyra och det passar ju bra om bebisen får heta Myra. Men sen började dom ropa ut igen och Magnus fick fart och jag fick sammandragningar. Till slut skickade jag iväg honom i förväg så jag kunde gå och vagga i mer skön takt. (Och i smyg hålla mig för magen och stöna lite. Jag vågade inte göra det när han var med ifall han skulle få för sig att jag skulle föda).

Allt gick bra tills sista hyllan kan man säga. Där, där alla delar till byrån skulle hittas. Och där, där hände två saker.

1. Ett sista utrop kom från högtalarna och Magnus hjärna tiltade av stress.

2. Jag fick en fantastisk insikt.
Där stod jag bakom en svinstressad man som har fått tunnelseende av att försöka hitta alla lådfronter och klädstänger och trådbackar. Han svarar inte på tilltal och vill inte ha hjälp. Fast att man tydligt ser att han BEHÖVER hjälp.
Då kom insikten: Jag är på IKEA med min GUBBE. Det är såna här dom blir, gubbarna när dom utsätts för press. Det kunde lika gärna varit min farsa som stod där och svettades. Eller hans pappa. Eller vilken gubbe som helst.
Jag gjorde det som alltid är det bästa i situationer som dessa: Jag berättade med tydlig röst att jag skulle hämta hjälp och vaggade iväg. Gubbar blir inte gladare av att det står en tålmodig tant bredvid och erbjuder sig hjälp. Dom tycker bara att tanten förstör med sitt TJAT.

(när han tillslut bad mig hjälpa honom slängde han till mig den ENA av de två lappar med antecknade hyllnummer som han höll i sin svettiga hand. Problemet var bara att han inte hade strykit över det han hade hittat och risken var rätt stor att jag skulle göra så vi fick dubbla lådfronter, 16 cm höga, i björk.)

Det löste sig till slut. Jag hittade en snäll snubbe som hette Wassen som nog hade sett stressade Gubbar-med-tunnelseende-förut. Han lovade att vi inte skulle bli inlåsta och jag fick min Gubbe att skratta lite. Och bara genom att jag INTE hade tunnelseende så hittade jag alla lådfronter som fanns mitt framför näsan på oss.

Sen betalade vi och det kostade fyra tusen spänn istället för femtusen spänn. Så det ska bli spännande att se vad vi har missat.

Det blir väl ett blogginlägg om det med tror jag.

Trevlig helg på er!!

Vad är problemet?

Alltså. Jag tycker det är så sjukt trist med politik. Mest för att de flesta politiker ser så jävla tråkiga ut och verkar ha det riktigt trist. Så jag kanske inte ska säga nåt men allvarligt.

Hur svårt kan det vara att hitta på vem som ska vara partiledare?
Exakt VAD kan man sitta och prata om timme ut och timme in i flera dagar?
Det är väl förhelvete bara att få ihop en lista på vilka som kan tänka sig att vara och så röstar man?
Eller vad pratar dom om timme ut och timme in?
Jag läste nånstans att alla säger nej. Och dom egentligen vill säga ja. Då är väl problemet löst. Skriv upp alla på listan. Och så rösta. Och man får inte rösta på sig själv.

Fast jag vill fortfarande veta exakt vad dom pratar om timme ut och timme in.
Halkar dom in på sidospår, berättar vad dom gjorde i helgen, visar kort på barnbarnen, tipsar om bra hotell i Thailand, byter recept på matbröd?

ELLER VAD?

Sitter dom och pratar om varje person och väger hans eller hennes för och nackdelar mot varandra?

"- Jo, hon är ju rätt smart och rapp i käften, men såvardetjudetdär med att hon inte har betalt nån tvlicens och så har hon ju jävligt svårt med spriten."

"- Hallå, jag sitter här bredvid... och jag har sagt att jag inte vill va...."

"- Ja, ja, whatever.... Vi måste ha en öppen dialog här nu."

"- Men han som sitter här mittemot dårå?"

"- Men jag har också sagt att jag inte vill va..."

"- Men nu måste vi gå igenom alla de alternativ vi har.

"- Ok. Jag vet att han är jävligt trögtänkt och är skitlätt att reta upp."

"- Vafan säger du din jävel?!"


Ja. Jag vill som sagt gärna veta.