Det är inte bara knarkarnas paj

Det är lördag och det vankas melodifestival på kvällen.

- Jag är sugen på att baka till i kväll. Typ paj eller nåt...

- Mmmmm... Det gör vi! Ananaspaj?

- Ja kanske.

- Jag åt ju en sån god på jobbet en gång för länge sen...

- Ja men det finns ett recept på den nånstans tror jag. Kolla i en av dom där burkarna där vi brukar samla på recept.

- Den här?

- Ja. Jag får rota lite.

En liten stund senare.

- Här är den! Ananaspaj!

- Ha! Där är den! Men då gör vi en sån ikväll. Den är sketagod. Jag kan inte fatta att receptet finns kvar här sparat.

- Nä. Det var nog jag som sparade det. Jag kommer ihåg att du hade med det här receptet och pratade om att den här pajen var så god. Så jag la det här. Här har den legat i typ 10 år.

En liten stund senare.

- Vet du, det var dom där knarkarna som jobbade på mitt jobb som hade med sig pajen.

- Hahahahaha! JAHA! Det var DÄRFÖR den var så god?!

- Hehehehe.... Ja, eller hur.

- Det var på den tiden när det inte var så jävla noga på ditt jobb eller?

- Just precis. När vem som helst fick jobb där med en gång. Herregud, dom där knarkarna... alltid gick dom iväg på rasten och kom tillbaka helt paj.

- Lätt att sortera post då du....

- Ja... En gång var det en av dom, han kallades för Hövvet, han kom fram till mig efter rasten och väste att han hade tagit en E precis. Fan vad jag höll på och tracka honom sen, hela kvällen. Jag ställde mig på andra sidan maskinen och drog igenom armen så att handen kom fram i ansiktet på honom. Så här: - WOOOOOOOOOo! Och han bara: - Shiiiiit lägg aaaaaav. Hehehehe.

- Stackarn!

- Ja.... Var det han som glömde lägga på luren när han sjukskrev sig?

(jag trodde jag redan hade bloggat om den killen men jag hittade inte inlägget... Ni ska få den historien i morgon)

- Nä, det var inte han. Det var en annan dåre... Han vet du vad han gjorde?! Han hade så sjukt bra luktsinne! Han var som värsta knarkhunden. Han kunde stå vid bandet och sortera post och så "sniff sniff" så tog han ett kuvert, luktade lite extra på det och la undan det. Sen tog han med sig det hem. Alla sorters knark! Jag visste inte ens att dom luktade!

- Otroligt!

- Ja!

- Men det är iaf nån av knarkarna som skrev ner det här receptet då?

- Eller nån av knarkarnas mammor. Dom bodde såklart hemma hos sina mammor.

- Ja det förstås.


Faktaruta:
Jag ber härmed att få lov att göra alla läsare uppmärksamma på att det jag just skrev om inträffade för länge länge sedan, att alla namn är fingerade och att även arbetsplatsen som beskrivs är hemlig.
Det är dessutom faktiskt jättefarligt med knark. Men det är roligt att skojja om det. Det är dessutom roligt att skoja om HIV och Cancer. Eller?