Rapport från stranden

Idag var det dags.

Premiär för att släpa hela familjen till badet. Väl där åts det mackor med ost och knaster, plockades snäckor (Matilda höll sig sysselsatt en väldigt lång stund), larvades runt (det var mest Viggo som gjorde det), tjatades om glass (båda barnen- hela strandstunden), tjatades om att gå till den astråkiga lekplatsen (båda barnen- hela strandstunden). Med andra ord var det precis som vanligt.
Riktigt härligt.

På vägen till bilen skojade vi om att det var där Viggo stöp på sin egen sandal när han var 2 år och fick ett lite mer karatärisktiskt utseende med en halv framtand på ena sidan. Det hör oxå till...

Fast det var väl egentligen inte DET HÄR jag skulle rapportera om.
Utan det här: Kära vänner och läsare. Ifall du inte har gjort din badklädesdebut för året så kan jag rapportera följande. Om du känner att du inte är lika vackert smal och välformad som Kissie (Observera ironin) så är det helt lugnt.

Det finns nämligen alltid NÅN som är blekare och tjockare än du.

Ibland kan det ta en liten stund att hitta just den där tanten som faktiskt har större röv/ dallrigare lår/ hängigare pattar och/eller mer skrynkligare mage än din egen. Men jag lovar, det löser sig alltid. Rätt vad det är så ser du din överman och du kan slappna av på din filt och släppa ut magen lite grann.

Du är inte värst.

Du är jättejättefin.
Och alldeles bara du.
Och det duger jättebra.

(det gäller även för den som jag i denna blogg kallar "din överman". Oftast är det ju inte samma tant/(eller farbror såklart, herregud jag glömde bort mina manliga läsare), som har alla dom här skavankerna jag nämnde nyss. Alla är jättebra precis som dom är. Vad som är fult på riktigt är plastikkirurgi. Sån där som stöper alla i samma form)