Jag håller vad jag lovar

Jag har fått en ny plugg-kompis i skolan. Vi sitter på bibblan, på övervåningen, på den där balkongjäveln som ser så sjukt ordentlig ut och läser ordentligt i varsinn bok. Och så retas vi med Robin som sitter på bänken framför. Han är som vår lille-bror. Han gömmer våra mobiler och släcker våra lampor och ibland försvinner han.

Häromdan så berättade jag, en sak som jag tycker är helt normalt att berätta. Jag märkte på min nya plugg-kompis att det kanske inte var helt normalt. (fast jag vet att hon läser här nästan jämt så hon kanske vet att jag saknar det där filtret mellan mun och hjärna)

- Alltså, igår var jag så jävla trött när jag kom hem.

- Jag med. Det var en lång dag igår.

- Ja. Jag brukar alltid ta på mig mysbyxor så fort jag kommer hem. Pang bom, på med dom bara.

- Ja.

- Men igår, då var jag så trött så jag stod och tittade på mysbyxorna lite men sen så insåg jag att det inte var nog. Så jag tog på mig pyjamas. Direkt.

- Hahahahahaha!

- Vet du vad klockan var?

- Typ halv 4. Jag tänkte att jag nog skulle somna nånstans i lägenheten när som helst så det var bäst att ha bytt om.

Om ni vill läsa hennes version om hur nice vi har det så kika in hennes blogg

Det är jag som benäms som DiLevas ex. Jag är inte tanten på gymmet som ätit för mycket crunchmusli.



Tack gode gud att jag är ensam hemma och inte kan smita ner till affären och köpa ett paket Eldorados crunchmusli, denna jävulens ljuvlighet.... Ops! Was that my outside voice!