Oh I hate you so Pennylane...

Så här är det.
På vägen till bilen. Där ligger det soppåsar - utanför soptunnan. För att folk som bor här är så jävla ointelligenta så dom inte ens klarar av att öppna luckan och slänga NER påsen där den ska va. Dom ställer den bara nedanför. Jag fantiserar om att skjuta dom.

(observera att jag inte kommenterar att den totala brist på sopsorteringsförmåga och de risiga matvanor man kan spåra genom sopornas innehåll)

Och sen, parkeringen. Som Stena fittfastigheter har snålat in så på så det är så sjukt tajt emellan bilarna så man inte kommer in.

Våra "parkeringsgrannar" är på ena sidan en galen man som jag misstänker har kopplingar i nåt kriminellt gäng och för diskussioner med mig som låter så här:

- Kan du sluta repa min bil.
- Men jag har inte repat din bil.
- Ja ja, skit samma gör det inte igen bara.
- Men, jag HAR INTE REPAT DIN BIL.
- Ja, men gör det inte igen bara.

På andra sidan har en gubbe sin bil. Både gubben och bilen är typ hundra år. Nä, jag skojjade, jag tror fan gubben är 2 hundra år. Han har i alla år backat in på sin plats, lite snett så att ena framhjulet är, om inte jävligt nära vår plats, så är den en liten bit in på vår plats.

Ni hajjar att man inte kommer in i bilen så lätt.
Speciellt inte med ungar som ska spännas fast och ibland har somnat när man ska ha ut dom ur bilen.

I morse när jag spänner fast Matilda hör jag en hes röst som vrålar någonstans ifrån. Det är gubbfan som ställer sig så nära min plats. Han hänger halvt ur sitt fönster och jag fantiserar lite om att han ska luta sig ut lite lite till.

- Du ställer dig för nära din bil!

(nä, det är inte jag som vrålar det, utan han...)

- Ok, men jag trodde inte du hade platsen längre.

(han har senaste veckan inte använt platsen så jag har passat på att ställa mig lite närmare strecket, jag tycker jag har rätt till det när det ändå inte står nån bredvid mig och han har gjort så i tusen jävla år)

- Dom som är här och hjälper mig kommer inte ur bilen!

(No, shit! I know the feeling gubbjävel!)

- OK, men jag trodde inte du använde platsen längre.

- Du står för nära min plats .... yadiyadiyada *fortsatt upprepning av skrikandet, ni hajjar*

-JAG BER OM URSÄKT!! MEN JAG TRODDE INTE DU HADE NÅN BIL LÄNGRE!! HÖR DU VAD JAG SÄGER?!

- Du står för.... *ja, samma svada igen*

- URSÄKTA, MEN HÖR DU MIG??

- VA?!

Åh gud. Det är bara en dum gubbe. Och jag vet vilka det är som "hjälper" honom. En fet kärring som hasar runt på parkeringen och ser så hopplös ut så man vill ta livet av sig bara man ser henne.

I bilen:

- Vad ville han Mamma?
- Han är dum i huvet Matilda. Dum i huvet. Precis som alla andra som bor här. Kolla, dom kan inte ens slänga sina sopor i tunnan. Fatta hur dumma dom är.
- Ja, jag såg att sopbilen var här förut. Jag satt och tittade på den. Sopgubbarna får gå här och plocka upp allt.
- Ja. Du vet att man inte får säga att folk är dumma i huvet. Men jag är så trött på det här stället Matilda. Vi måste komma bort härifrån snart innan jag blir galen.
- Ja.

(notera att min 6-åring är smartare än folk som bor här)

Alltså, det finns folk här som jag gillar. Skittrevliga männsikor.
Men jag har bott här sen maj 1998. Och jag har gjort mitt nu. Om det kan räknas som slags jävla politiskt statement att bo en ett jävla getto så har jag gjort mitt för den goda sakens skull. Jag bor bara här för att jag var dum nog att inte plugga när jag var 20+ och inte göra nån slags boendekarriär när det var läge att göra det. Jag bor fan inte här för att jag vill.


Igår sökte jag en lägenhet i Mölndal om ni fattar desperationen.

Fan.