Filmer som biter sig fast 2.

Jag var sådär femton eller sexton. Vi var ett helt gäng som såg den tillsammans. Det absolut värsta jag har gjort.


Djurtjyrkogården.

Fan vad jag ångrade mig.

Jag var så liten att jag fortfarande bodde hos min pappa varannan helg. Han bodde mitt ute på landet. Jag blev avsläppt på grusvägen utanför huset. Det var höst eller vinter och helt jävla kolmörkt. Jag var tvungen att gå runt huset, upp på verandan som, om möjligt är ännu mörkare, och försöka pilla in nyckeln i låset utan att få en hjärtattack av skräck.

Många år efteråt var jag rädd att det skulle stå en blodig läskig kille bredvid sängen när jag vaknade mitt i natten.

Helvete.


(eller hur Frida?)

Filmer som biter sig fast

Det kan inte hjälpas.

Varenda gång är det samma sak. Jag vaknar och måste pinka mitt i natten. Snubblar ut på dass. Halvt sovande. Då kommer den. Skräcken. När som helst kommer det att vara nån som går förbi dörren. Snabbt förbi. Precis som i filmjäveln.

Om det är nåt jag verkligen ångrar i livet så är det att jag såg Sjätte sinnet.